Gullstaini - guldstenen

Hitfluten från sydvästra Finland star Gullstaini pa burgi i Sundre strax norr om den residerande gubben i Hoburg. För att vara på säkra sidan att svenskar begriper vad som står och för att förringa gutarnas dialekt har någon låtit förfärdiga en skylt på riksmål där stenens namn inte återges.


- Usch!



Flyttblocket från inlandsisen består av något som kallas rapakivigranit, en rödaktig och grovkornig bergart som lätt vittrar sönder - rapa kivi är finska och betyder rutten sten. Linné besåg stenen 1741 på sin Gotländska resa och han säger att den var 3 alnar hög och 7 alnar bred.

Tja, en liten utvikning om vad aln var för längdmått kan var förnöjsam läsning. Det sägs i Gernandts Konversationslexikon (1895) att det var en förr begagnad längdenhet som indelades i fyra qvarter eller 24 verktum som motsvarade 2 fot eller 20 decimaltum.

Före 1735 års förordning om mått och vikt var inte heller någon annan på fastlandet exakt säkert på hur lång en aln var, men då bestämdes detta, något som dock bara gällde fram till 1855 eftersom nya författningar då upphävde alnen som den officiella längdenheten. I förbigående kan vi nämna att på Gotland var det officiella måttet, gutealnen, bestämt långt före det svenska. En gutealn från medeltiden hänger förresten fortfarande till beskådande på porten till Stånga kyrka.

En svensk aln var 0,593802 meter. Linné sa alltså att stenen var 1,5 meter hög och 3,5 meter bred, men det är den nog inte riktig anno 2002 ty den ramlar sönder lite vart år; kullen framför stenen är material som kommer från stenen, en försvarlig hög.


Den ständigt lika flitiga Linné säger att stenen låg alldeles ovanpå jorden "...och bestod av röd spat, såsom en Ålandssten, emellan vilkas tärningar lyste ett svart skimmer, som här och där, varest solen verkat, glänsande av guld."

Och det är förstås därifrån stenen har fått sitt namn - Gullstaini. Den fridlystes 1914 varför det är förbjudet att rubba eller skada själva blocket eller högen med vittringsgrus.