De isländska sagornas betydelse för Gotland
Överallt i litteratur som handlar om Gotlands historia så finns hänvisningar till, och exempel från, den underbara isländska sagalitteraturen. Det är i och för sig väldigt spännande, sagorna är fantastiska, men är det verkligen korrekt det där? Är det ens lämpligt att så att säga delvis inkorporera dessa sagor i Gotlands eller Sveriges historia?
Här skall vi bara nämna några märkliga saker, ställning få du ta själv.
När kom sagorna till Sverige
/text Bernt Enderborg, illustration Lotta Ingelse
Platsguiden fungerar förstås bara när du är på Gotland. Mobilanpassat finns på Visit Hemse - klicka på hjärtanet.
Hej!
Naturligtvis har isländska sagorna stor betydelse för hela norden. Men för att de skall bli någorlunda begripliga i ett mer historiskt sammanhang, så måste man skilja orden "gotar/gutar" och "göter" åt och inse att de betecknar olika saker.
Goter hör ihop med:
a) Folket på Gotland
b) Goterna på kontinenten (kom troligtvis från Gotland)
c) Reidgotaland (i tex Hervorasagan), sannolikt norra Polen, där gutarna först hamnade efter utvisningen från Gotland.
Göter hör ihop med södra Sverige, med
a) Mycket mer kontakt med danerna.
b) Mer deltagande i folkvandringen över till England under 400-500-hundratalen.
c) Kunde kriga "landvägen" mot svearna, utan behov av båtar.
d) På härnad mot Frisiska öarna, vilket var sysselsättning för folk i VÄSTRA Skandinavien.
Se Beowulf och isländska sagorna om dessa punkter.
MVH, Bo Nilsson
--- webmastern kommenterar ---
- Tack för din kommentar Bo!
Den är välkommen och det är alltid roligt att folk hör av sig.
Det är knepiga frågor det där, med göter, gutar, goter osv. Jag har läst en del om detta och kan väl egentligen inte ta ställning i själva språkfrågan, men en sak som alltid slår mig är det där med diftongen. Det är inte så att om en gute säger ordet "gute" så kommer språkforskarna att höra ordet "gute", utan snarare "gäute", "gäutar" eller något åt det hållet.
Men det säger å andra sidan inget om hur orden uttalades eller stavades för tusentals år sen. Och som du ser på sidan ovan så är den långt ifrån färdig utan bara upplagd (automatiskt) för att mina tankar vandrar åt detta håll ibland. Det är främst bildstenarna som man, som bekant, tolkar utifrån en långt yngre litteratur, dvs bildstenarna är ofta flera hundra år äldre än vad till och med de tilltagsnaste forskarna menar sig kunna hänföra de isländska sagornas grunder till.
Vi har i behåll några historieböcker (Petrejus och Strelow) från tiderna före de isländska sagorna blev bekanta i Sverige på 1600-talet, och i dessa historieböcker står det inte en knäpp om Oden, Tor, Sleipnir, valkyrior osv.
Det tycks mig dock som att språkfrågorna är ännu svårare att få kläm på, och därtill infekterade.
Det står några intressanta saker i Widsith, ett av de älsta Engelska poemen, från c.a vikingatid. I en översättning till modern engelska står: a) rad 58 etc:
"I was with Huns and with the glorious Goths, with the Swedes and with the Geats (=Göts) and with the Danes" etc.
Knappast hade han räknat upp samma människor två gånger så, utan han avser helt klart två olika befolkningar med Goths och Geats (Göts).
b) Goths nämner han sedan på rad 89-90:
"I was with Eormanaric ....the king of goths", som ju mycket riktigt var goterkung (Ej götakung).
c) rad 119 etc: "In the Vistula woods, when the gothic army with their sharp swords had to defend their ancestral seat against Attila´s host"
Här är det ju helt klart att han vid Vistula mycket riktigt anger anger goths. och ej "göts" som slåss mot Attila vid Vistula, som vad jag förstår ligger i Polentrakterna. Här var nog inte "Göts" så aktiva, utan Gutar från Gotland.
Glad för kommentar
/Bo Nilsson
--- webmastern kommenterar ---
- Tack för din kommentar Bo!
Det hela är väldigt svårt, och därtill är det vanskligt för mig att uttala mig ty håller jag med dig så blir jag utpekad som lokalpatriot på nolltid, fast det är ju svårt att inte hålla med ehuru jag inte närmare studerat Widsith.
- Tack igen!
En liten kommentar om diftonger.
Det är väl så, att när de engelska skribenterna talar om "Geaterna", så är inte "ea" här en diftong (två vokalljud ihop), utan det är deras (Widsith och Beowulfs mfl´s) sätt att försöka ange ett Ö-ljud, alltså ingen diftong, utan ett resultat av en bristande tillgång på tecken för alla vokal-ljuden, vilket av någon anledning stackars skribenter i Europa har fått dras med. Av denna brist finns ju tyvärr lite förvirring och feltolkningsmöjligheter.
--- webmastern kommenterar ---
- Tack för din kommentar!
Det där med diftonger är bara så slående när man läser om sånt, ty det förutsätts en hel radda saker utifrån vad skribenten själv anser vara en diftong. Ett exempel för förstås ordet "gute", som jag nämnt ovan, ett annat på Gotland kan vara ortsnamnet Djaupdy, som det står på vägskylten, men det är ingen som säger så utan alla i trakterna säger: Djaupdöi, som det heter.
Man undrar ju varför vägskyltsskrivarna har använt bokstaven "y" för att beskriva en diftong. Men läser man Gutasagan och Gutalagen så vill jag minnas att det förekommer också just detta i denna 1200-talsskrift, dvs bokstaven "y" används där det rimligen borde finnas en diftong.
Tvärsäker kan man förstås aldrig vara, men det förefaller så.
Vill du fråga om, kommentera eller diskutera något på denna sida - klicka här.
Mer om Annorstädes: länkar, karta.
Guteknappen - platsguide
Genom att trycka på en knapp på mobilen med gps får du gudning. Står du t ex nära en kyrka får du information om kyrkan och en lista på vad som finns i närheten.Platsguiden fungerar förstås bara när du är på Gotland. Mobilanpassat finns på Visit Hemse - klicka på hjärtanet.
Kulturevenemang på Gotland
Se vidare Boendesidan
1) Orden gotar och göter (gautar)
Hej!
Naturligtvis har isländska sagorna stor betydelse för hela norden. Men för att de skall bli någorlunda begripliga i ett mer historiskt sammanhang, så måste man skilja orden "gotar/gutar" och "göter" åt och inse att de betecknar olika saker.
Goter hör ihop med:
a) Folket på Gotland
b) Goterna på kontinenten (kom troligtvis från Gotland)
c) Reidgotaland (i tex Hervorasagan), sannolikt norra Polen, där gutarna först hamnade efter utvisningen från Gotland.
Göter hör ihop med södra Sverige, med
a) Mycket mer kontakt med danerna.
b) Mer deltagande i folkvandringen över till England under 400-500-hundratalen.
c) Kunde kriga "landvägen" mot svearna, utan behov av båtar.
d) På härnad mot Frisiska öarna, vilket var sysselsättning för folk i VÄSTRA Skandinavien.
Se Beowulf och isländska sagorna om dessa punkter.
MVH, Bo Nilsson
--- webmastern kommenterar ---
- Tack för din kommentar Bo!
Den är välkommen och det är alltid roligt att folk hör av sig.
Det är knepiga frågor det där, med göter, gutar, goter osv. Jag har läst en del om detta och kan väl egentligen inte ta ställning i själva språkfrågan, men en sak som alltid slår mig är det där med diftongen. Det är inte så att om en gute säger ordet "gute" så kommer språkforskarna att höra ordet "gute", utan snarare "gäute", "gäutar" eller något åt det hållet.
Men det säger å andra sidan inget om hur orden uttalades eller stavades för tusentals år sen. Och som du ser på sidan ovan så är den långt ifrån färdig utan bara upplagd (automatiskt) för att mina tankar vandrar åt detta håll ibland. Det är främst bildstenarna som man, som bekant, tolkar utifrån en långt yngre litteratur, dvs bildstenarna är ofta flera hundra år äldre än vad till och med de tilltagsnaste forskarna menar sig kunna hänföra de isländska sagornas grunder till.
Vi har i behåll några historieböcker (Petrejus och Strelow) från tiderna före de isländska sagorna blev bekanta i Sverige på 1600-talet, och i dessa historieböcker står det inte en knäpp om Oden, Tor, Sleipnir, valkyrior osv.
Det tycks mig dock som att språkfrågorna är ännu svårare att få kläm på, och därtill infekterade.
2) Åter om Goter/Göter
Hej: Kul att se att man blir läst.Det står några intressanta saker i Widsith, ett av de älsta Engelska poemen, från c.a vikingatid. I en översättning till modern engelska står: a) rad 58 etc:
"I was with Huns and with the glorious Goths, with the Swedes and with the Geats (=Göts) and with the Danes" etc.
Knappast hade han räknat upp samma människor två gånger så, utan han avser helt klart två olika befolkningar med Goths och Geats (Göts).
b) Goths nämner han sedan på rad 89-90:
"I was with Eormanaric ....the king of goths", som ju mycket riktigt var goterkung (Ej götakung).
c) rad 119 etc: "In the Vistula woods, when the gothic army with their sharp swords had to defend their ancestral seat against Attila´s host"
Här är det ju helt klart att han vid Vistula mycket riktigt anger anger goths. och ej "göts" som slåss mot Attila vid Vistula, som vad jag förstår ligger i Polentrakterna. Här var nog inte "Göts" så aktiva, utan Gutar från Gotland.
Glad för kommentar
/Bo Nilsson
--- webmastern kommenterar ---
- Tack för din kommentar Bo!
Det hela är väldigt svårt, och därtill är det vanskligt för mig att uttala mig ty håller jag med dig så blir jag utpekad som lokalpatriot på nolltid, fast det är ju svårt att inte hålla med ehuru jag inte närmare studerat Widsith.
- Tack igen!
3) Diftonger
Hej igen.En liten kommentar om diftonger.
Det är väl så, att när de engelska skribenterna talar om "Geaterna", så är inte "ea" här en diftong (två vokalljud ihop), utan det är deras (Widsith och Beowulfs mfl´s) sätt att försöka ange ett Ö-ljud, alltså ingen diftong, utan ett resultat av en bristande tillgång på tecken för alla vokal-ljuden, vilket av någon anledning stackars skribenter i Europa har fått dras med. Av denna brist finns ju tyvärr lite förvirring och feltolkningsmöjligheter.
--- webmastern kommenterar ---
- Tack för din kommentar!
Det där med diftonger är bara så slående när man läser om sånt, ty det förutsätts en hel radda saker utifrån vad skribenten själv anser vara en diftong. Ett exempel för förstås ordet "gute", som jag nämnt ovan, ett annat på Gotland kan vara ortsnamnet Djaupdy, som det står på vägskylten, men det är ingen som säger så utan alla i trakterna säger: Djaupdöi, som det heter.
Man undrar ju varför vägskyltsskrivarna har använt bokstaven "y" för att beskriva en diftong. Men läser man Gutasagan och Gutalagen så vill jag minnas att det förekommer också just detta i denna 1200-talsskrift, dvs bokstaven "y" används där det rimligen borde finnas en diftong.
Tvärsäker kan man förstås aldrig vara, men det förefaller så.
Vill du fråga om, kommentera eller diskutera något på denna sida - klicka här.
Mer information
Mer om Mytologi: länkar, karta - för annat se Information.Mer om Annorstädes: länkar, karta.