text bild karta   info, a-ö

22) Ledung, härfärd, korståg, budkavle

Gotland | Gutasagan
22) Ledung, härfärd, korståg, budkavle
22) Ledung, härfärd, korståg, budkavle, foto Bernt Enderborg

En sida om de administrativa reglerna om ledung, som också ifrågasätter en del påståenden om svearnas makt på havet


Gutalagens bestämmelser med gul bakgrund. Men först dras vi oss till minnes att gutarna inte alls infogade sig i sveakungens flotta utan de åtog sig att, efter att ha tagit sig en biskop, fara med på härfärd, dock endast till hedniska länder och ej kristna.

Bilden ovan visar Krampmacken, en farkost byggd efter vikingatida original från en båt funnen i Tingstäde träsk. Det är inte en snäcka - den typ av krigsskepp som gutarna skulle bidra med - utan det står Krampmack på stäven, vilket sägs vara ett passande namn. Vill du veta mer om skatternas historia, så har Skatteverket en sida om detta.

Gutalagen

So þau at cunungr a biavþa gutum laiþing eptir wittr Oc manaþa frest firi liþstemnu dag oc þau scal liþstemnu dagr wara firi missumar oc ai siþar. þa ir laglica buþit oc ai ellar

Översättning: Om det då är så att kungen bjuder gutarna ledung efter vintern och månads frist före ledstämmodagen, och då skall ledstämmodagen vara före midsommar och ej efter, då är laga bud, och ej annars.

Kommentar

Att inledning av bestämmelsen är lite konstig beror på att vi har delat på bestämmelserna om att gutarna åtog sig att följa med på härfärd och de administrativa reglerna om ledung, som behandlas på denna sida. "Om det då är så...", dvs målet med härfärden, ledungen, avser ett hedniskt land.

Båt från en bildsten

Bilden kommer från en bildsten från 7-800-talet någonstans, men jag tror inte heller att detta är en båt av typen snäcka. Vill du se flera vendel- eller vikingatida skepp från bildstenar så kika på sidan om Gutarnas kolonier, där ett par av skeppen har drakhuvudet uppsatt i fören.

Gutalagen

þa hafa gutar wal vm at fara en þair wilia miþ sinum snieckium oc atta wichna wist en ai maira
þa en gutar efla ai fylgia þa gialdin fiauratigi marca penninga firi hueria snieckiu Oc þau at andru ari. Oc ai aþ þy sama ari sum buþit war. þet haitir laiþings lami

Översättning: Då har gutar val om att fara, om de vill, med sina snäckor och åtta veckors kost, men ej mer.
Då gutar ämnar ej följa, då erläggs 40 mark penningar för varje snäcka, och då nästa år, och ej samma år som budet var. Det heter ledungslame.

Kommentar

Även om ledungen var korrekt påbjuden förbehåller sig gutarna möjlighet att välja bort att följa med för att i stället betala ledungslame.

En anledning till detta förbehåll kan väl vara att gutarnas medverkan i härfärden kunde påverka affärsverksamheten negativt (denna anledning åberopas oftast i litteraturen). Man kan ju säga att gutarna medverkade indirekt i härtåget genom att betala ledungslame i stället, men det är ju bättre att svearna anföll t ex Finlands kuster i stället för Gotland dito, allra helst som det tycks ha varit på Gotland pengarna fanns, och inte heller visste de stackare som skulle överfallas att gutarna kanske nästa år tänkte hjälpa till att finansiera härfärden. Ta och tänk lite på det där förresten, varför ville gutarna erlägga ledungslame året efter härfärden? Månne är det vidare tänkbart att gutarna inte i alla lägen kunde tänka sig att offra liv och lem för att kyrkans eller svearnas makt skulle öka i främmande land, även detta kunde i och för sig påverka gutarnas handel negativt, och parentetiskt kan vi väl säga att en anledning också kan vara att gutarna inte hade lust att betala tionde i kolonierna. Det kan vara möjligt att härfärderna inte alls gällde pengar och makt utan i stället var en sorts korståg. Men också då kunde alltså gutarna välja bort att följa med.

För de som menar att Östersjön på den tiden var ett svearnas hav och att de behärskade havet i kraft av sina flottor, kan denna bestämmelse måhända vara en sorts tankenöt. Gutarna kunde säga: "Nej, vi följer inte med på härfärd". Tänk på att denna bestämmelse på något sätt måste ha förhandlats fram. Åtminstone mig förefaller det sannolikt att såväl biskop som kung ville att gutarna skulle följa med på varje härfärd, men att gutarna därvid på något sätt måste ha svarat: "Nej. Det gör vi bara om vi vill." Vi skall inte påstå någonting utan bara fråga varför inte svearna skrämde gutarna till underkastelse.

Gutalagen

j þaim manaþi þa scal aina wiku buþ cafli vm fara oc þing nemnas.
þa en mannum sembr at laiþingir scal ut ganga þa scal siþan halfan manþ til ferþar boas En siþan siau netr firi liþstemnu sculu laiþings menn garlakir wara Oc byriar biþa þa en so cann warþa. et ai cumbr byr j þairi wicu þa sculu þair en biþa siau netr eptir liþstemnu dag. þa en ai cumbr byr j þairi frest. þa aigu þair haimfara at saclausu miþ þy et ai gatu þair roandi yfir haf farit vtan siglandi Cuma laiþings buþ j minnum frestum þan manaþar. þa a ai fara vtan haima sitia at sac lausu

Översättning: I den månaden då skall en veckas budkavle kringskickas och ting nämnas. Då männen samsas om att ledungen skall ut, då skall sedan en halv månad till färden rustas. Och sedan sju nätter före ledungsstämman skall männen vara stridsklara vind bida. Då det så kan vara, att det ej kommer vind i deras frist, då äga de saklöst fara hem, ty de behöver ej att ro över havet, utan seglande. Kommer ledungsbud med mindre frist än en månad, då behöver de ej fara utan kan sitta hemma saklöst.

Kommentar

Förutom att Gotlands urgamla demokrati (männen samsas) kommer fram i denna bestämmelse så skulle gutarna under en vecka vänta på vind för seglats. Kom ej sådan ansåg man sig ha laga förfall varför gutarna varken deltog i härfärden eller betalade ledungslame. Att ett ting skulle nämnas i budkavlen torde innebära att det var där gutarna skulle bestämma hur de skulle göra med den påbjudna härfärden.

Gutalagen

Jer so et cunungr wil ai troa at buþ quamin olaglica eþa byr hindraþi at retum frestum þa aigu sendimen kunungs sum scat taka a þy þingi sum nest ir eptir sanctj petrs messu taka tolf nemda manna aiþ. Svm sendimen kunungs nemna wilia et þair miþ laglicum forfallum haima satin. ... Engin gief nemda aiþir j gutlandi vtan kunungs aiþir

Översättning: Är det så att kungen ej vill tro att ej laga bud kom, eller att vind hindrade under fristen, då äger kungens ombud, de som uppbär skatten, på det ting som är näst efter Sankte Peters mässa, få tolv nämndemäns ed, som kungens ombud utser, att de med laga förfall satt hemma. Ingen nämndemanna ed ges på Gotland utom kungens ed.

Kommentar

Om kungen trodde att gutarna bara hittade på ett hinder och ville ha ledungslame i stället, så fick han hålla tillgodo med att tolv gutar intygade att laga hinder förelegat. Kungens sändemän i bestämmelsen är nog desamma som skulle uppbära gutarnas låga skatt. Att ingen ed på Gotland utom just denna nämndemannaed vid just detta tillfälle kunde ges, har förstås med att göra att det inte var kungen som stiftade lag eller upprätthöll den på Gotland; han fick givetvis inte heller någon del av de böter som kunde flyta in.

Slutord

Mig förefaller det uppenbart att gutarna ingalunda deltog i kungens flotta om de inte ville, de hade till och med ett år på sig efter härfärden för att bestämma om de skulle betala ledungslame, och jag blir alltid lika förundrad då jag läser om vikingatiden och svearnas makt, flottor i Östersjön, politik österut och liknande. Det är inte för att jag är lokalpatriot utan för att jag inte kan begripa vad dessa påståenden grundas på, och när jag studerar Gutasagan får jag en helt annan uppfattning. Men jag skall också tillägga att jag inte vet vad det står om ledung i de fastländska landskapslagarna.

Måhända skall vi påminna om att gutarna åberopade Gutasagan så sent som på 1400-talet, se här, som anledning för att svära Karl Knutsson trohet.
/text och foto Bernt Enderborg

Länk till denna sida: http://www.guteinfo.com?id=1843


Se vidare Boendesidan

Kommentarer till denna sida

1) Krampmacken?

Hej!

Ska bilden föreställa "Krampmacken" eller är det förebilden till Krampmacken som avbildats på bildstenen? Får inte riktigt ihop texten under bilden med själva bilden.

Vänliga hälsningar
Ulla i Karlstad

--- webmastern kommenterar ---

Hej Ulla!

Du har alldeles rätt. Jag har i farten råkat byta ut bilderna, men har nu lagt ut rätt bild igen. Nu visar den första bilden Krampmacken - det är en rätt dålig bild men den bästa jag har - och den bild som Ulla talar om finns också med som den andra på sidan.

Ulla tack för att du hjälper mig! Du har fått blommor förut men här en en till:



- Tack!

/bernt

2) Krampmacken igen?

Hej och tack för rosen - att få blommande blommor mitt i mörka november är fint - mörkret lättar liksom.

Fast vart tog bilden på Krampmacken vägen? Ser bara en bild till på skeppet från bildstenen.

Vänliga hälsningar
Ulla

--- webmastern kommenterar ---

Hej Ulla!

Krampmacken ligger överst på sidan. Kanhända att du behöver uppdatera sidan för att du har den gamla liggande kvar i din cache på din dator. Högerklicka och välj uppdatera, hämta igen eller liknande från menyn. Annars förstår jag nog inte riktigt vad du menar...

Vänliga hälsningar
/bernt

Vill du fråga om, kommentera eller diskutera något på denna sida - klicka här.

Mer information

Mer om Gutasagan: länkar, karta - för annat se Information.
Mer om Annorstädes: länkar, karta.

Guide till Gotland

Guider till Gotland - över 30 översikter inom olika områden.