Vykort Gotland
Information på sidan varifrån bilden kommer
Etelhem kyrkaDen nuvarande kyrkobyggnaden från 1250-talet har föregåtts av äldre absidkyrka från vilken tornet är bevarat. Kor och långhus byggdes nytt på 1300-talet.
Kalkmålningar från 1300- och 1400-talet. Märkliga glasmålningar från tidigt 1300-tal.
Dopfunten med signatur i runor av Hegwaldr är från 1100-talet. Triumfkrucifix 1300-tal. Predikstol 1648, och altaruppsats 1690.
Grunduppgifter har vi fått från Visby Stift. Tackar!
På en av murarna har försiktigt knackats fram en målning av ett skepp. Givetvis var folk från Etelhem lika goda sjöfarare och handelsmän som alla andra, och kanske har en och annan omnämnts ute i världen, se Sigvalde och Bendesborg.
Dopfunten från 1100-talet är en märkvärdig sak. Den är ett av få signerade verk från medeltiden och därmed unik, se Dopfuntsfoten, men det förefaller emellertid som om forskare numera har bestämt sig för att signeringen, namnet Hegwaldr, nog är beställaren, inte konstnären.
Det finns förutom kyrkan också en ruin från medeltiden strax öster om kyrkan. Den ligger på en privat tomt så där får du inte gå utan ägarens lov, och allt man ser i dag är bara en kulle och en bit av en mur. Någonstans i litteraturen föreslås att det är ruinen av en medeltida prästgård, men jag undrar allt.
Ruinkullen ligger alldeles till vänster om huset, norr om du gillar väderstreck, och mäter 23x20 meter, 1,7 meter hög, enligt Fornsök. Man kan emellertid fråga sig om det inte är en ruin efter en kastal i stället, ty kullen får väl sägas vara påfallande lik Kastalet i Ala; kastaler nära kyrkor är ingen ovanlighet på Gotland, se t ex den i Fröjel.
Det finns en Guide till kastaler på Gotland.
Som du ser ovan så blir dopfuntarna slitna under århundraden av dop på aitelemsboar, ajtlar, ajtlingar. Det är faktiskt sant att ortnamnsforskare försöker hänföra sockenbornas samlingsnamn till ajtlar - ett ord som gutar till vardags säger om knölar, körtlar och annat i t ex kött.
Folk i Etelhem skulle alltså karaktäriserats som knölar, eller kanske, säger forskarna, kommer namnet från att kalk i Etelhem innehåller ovanligt många knölar, kattskallar och annat sånt. Kattskallarna har väl rullat nerför de siluriska reven vid den gamla fattigstugan eller på vägen till Garde där reven går lite upp och ner.
På den trevliga informationsskylten om Etelhem vid kyrkan talar man förstås om vad ortnamnsforskarna tror om sockennamnet, och man tillägger också att det måhända är ett öknamn, dvs att grannarna, t ex Gardboar, skulle ha betraktar dem som knölar.
- Tja, ja, jo, nu när ni säger det så...
---
Ps. Ovanstående är lite roligt om man vet att jag är född och uppvuxen i Garde och har många kompisar från Etelhem. Ds.