Dräpte lübeckare

I Halla medeltida kyrka sitter i sydöstra hörnet, i såväl söder som öster, korets yttervägg, fragment av en inmurad men numera framskrapad vikingatida runristad sten på vilken står att läsa (G 138):

...rti : le(g)iR : koþ(r) : ---... ...-na : has : lit : rist : kuml : a- : (k)aiRielmR : ... : ainika : sun : þaiRa *: trabu : leybika- : ... ...naR : at : feþrka : baþa : kuþ : -(e)... ...

Det står i början vem som har rest kummel efter Gairhielm, "endaste sonen deras", och efter ordet deras (þaiRa) står: trabu leybika, dräpte lübeckare, vilket brukar tolkas som att Gairhielm blivit ihjälslagen av sådana.



Månne faller det somliga i tanken att ett slag i det stora inbördeskriget mellan gutarna och Visby stod anno 1288 inte långt från Halla kyrka, vid Broa, åtminstone säger Strelow på 1600-talet att det gjorde det, och han säger ju också att gutarna fick hjälp av Svärdsriddarorden medan Visby fick hjälp av sina speciella vänner lübeckarna. Runristningen ovan är emellertid daterad till vikingatiden, som ju brukar sägas ha slutat 1066 med slaget vid Hastings ehuru datumet knuffas framåt nuförtin till sisådär år 1100.

På vikingatiden fanns inte dagens Lübeck som anlades 1143 och har sin egentliga hamn i Travemünde - det fanns förresten inte någon tysk kuststad överhuvudtaget. Däremot fanns något som i dag kallas Alte Lübeck, en vendisk stad som förstördes på 1100-talet för att ge plats för det nya.

Enligt klockaren, 1939, står det i Riksantikvarieämbetets databas, var det i stället fråga om "en färjkarl som rodde över Roma myr och medan han var borta var hustrun otrogen. När han upptäckte det, slog han ihjäl henne och lät sedan rista stenen till hennes minne".