Altartavlan i Näs

Altartavlan i Näs kyrka som är tillverkad i Burgsvik 1692 är väl på sitt sätt typiskt för sin tid och stormakten Sverige; Gotland blev svenskt vid freden i Brömsebro 1654

Enligt 1 Moseboken sa Gud till Abraham:

"Tag din son Isak, och gå till Moria land och offra honom där som brännoffer på ett berg som jag skall visa dig."

Moseboken fortsätter: "När de kommit fram till den plats som Gud hade sagt till Abraham, byggde han ett altare där och gjorde i ordning veden. Sedan band han sin son Isak och lade honom på altaret ovanpå veden. Och Abraham räckte ut handen och tog kniven för att slakta sin son."

I sista stund ordnar dock det hela sig och Abraham offrar i stället geten. Genom att han tänkte offra sin son sägs att Gud fann att Abraham fruktade honom så pass mycket att han ingick i ett förbund med honom, ett slags löfte om evig besittningsrätt till jorden - månne till de ödmjuka som Jesus saligprisar i Bergspredikan.

Altartavlan i Näs visar nog det som jag avskyr mest med religion och 1600-talets Sverige: man skall lyda och ha förtröstan på Gud. Det kan inte ha varit någon som i slutet av 1600-talet satt i Näs kyrka, såg den nya altartavlan och åhörde predikan på svenska (folk var vana vid danska eller latin) som missade poängen, dvs att man skall lyda överheten.

- Vad tycker du? Är det konst det där, eller politisk propaganda?