Den rundbågiga tornportalen från en tidigare absidkyrka av sten i Lokrume, dagens är från 1200-talet, har bl a en bladman som utsmyckning (tycker du att portalen ser lite spetsbågig ut så stämmer det men det är senare tillkommet, t ex vid en förflyttning eller ombyggnad säger Konstinventariet, Kyrkor i Bro ting, Efraim Lundmark, 1929).
Här finns guteinfo om
Lokrume kyrka.
Här har vi honom - "ett ur ett hölje av blad framväxande ansikte", säger Lundmark.
Det finns gott om figurer på Gotlands kyrkor där det växer växtslingor ur munnen, och lite här och där, men riktigt vad de symboliserar är oklart.
I en bok "Den gröne mannen” av Adèle Schreiber, Dialogos 2013, som jag inte läst, sägs att de kallas bladmän eller gröna män och att de är från Indien, där det finns 2.000 år gamla sådana, och att de tagit sig hit på krångliga vägar. Lite mer information finns på Wikipedia under rubriken
bladman.
Den gröna mannen föreslås vara en symbol för återuppståndelse, växtlighet (Guds skapelse), kretslopp, evigt liv eller något åt det hållet, men från början är det alltså ingalunda en kristen symbol.
Bladmannen på
Lokrume medeltida kyrka förefaller mig vara ett utomordentligt vackert exemplar, väl värt att begrunda.
Vi ska också tala om att det i skogsdungen alldeles söder om kyrkan finns en skön promendstig där du får se nån bronsåldersgrav och som på bilden ovan en stor sten med älvkvarnar; lite mossigt men dom finns där, du ser bättre på plats. Stigen tar sin början och slutar vid kyrkan.