Skulpturer på kyrkan i Hogrän

Också delar av kyrkan i Hogrän är från 1100-talet, det bastanta men föga höga tornet är alltså i det närmaste vikingatida. Långhuset och koret är tillkomna på 1300-talet men man har återanvänt sten från den tidigare kyrkan varav ovanstående bild visar en sån, en ryttare av något slag.



Alldeles under taket på långhuset har nutidens restaureringsfolk låtit den gamla, romanska kyrkans detaljer titta fram under putsen, något som de ursprungliga kyrkbyggarna förmodligen dolde.



En närmare glutt avslöjar vinrankor, ett populärt motiv inom kyrkokonsten.

Det här med att sten återanvändes från stenkyrkor som stått tidigare på platsen kan man se på fler ställen, t ex Grötlingbo och Väte, och personligen börjar jag undra om inte 1600-tals historikern Strelow har alldeles rätt då kan tidsfäster många av kyrkornas första byggnadsskede till 1000-talet.

En annan sak är att av rätt märkliga anledningar tycks forskare nuförtin vilja flytta vikingatiden slut på Gotland fram till 1100-talet, något som ibland tycks bero på när kristendomen infördes som statsreligion på Gotland och ibland på att folk fortsatte att gräva ner skatter. Det är rätt enkelt att vända på resonemangen men vi skall inte göra det. I stället säger vi att också på Hogräns kyrka kan du åka om du vill se lite konst från vikingatiden, eller åtminstone var det vikingar eller deras barn som var konstnärerna.