Den vackra eftermiddagen den 21 september 2013 tillbringande Allan Lingström och jag några timmar tillsammans vid minnesmärken och på slagfältet från 1361 i Mästerby. Allan guidade mig runt på platserna.

Bilden ovan är ett litet hörn av en målning av Erland Laurin 1988 över sägnen om varför gården Grens heter som den gör. Vi har inte återgett de flesta av dessa sägner på Guteinfo eftersom de förvandlar vår historia till strunt, som Jungfrun i tornet.

Här har vi Allan vid minneskorset vid Grens. Han berättade om det som vi nu faktiskt vet är sant och återgav sägnerna men också annat av intresse, t ex att det finns en nyskapad programserie i England som handlar om medeltida slag och att ett avsnitt handlar bl a om slaget i Mästerby. Allan är en eldsjäl som vill sprida vår historia så mycket han kan, men han överdriver inte, återger fakta sakligt, och kan också de roliga historierna som glimtar fram. Är du intresserad skall du absolut ta kontakt med honom.

Rundturen i Mästerby tog sin början vid minneskorset på den plats som heter Ajmunds bro på kartorna men Aimunns bro på riktigt - det betyder åmynning. På sidan om Vattenvägar på Gotland talar vi om hur denna å rinner, och vill du också veta dess betydelse så kika på sidan om Gutnaltinget - marknadsplats, varv.

Det är arkeologen Maria Lingström, Allans dotter, som genom tålmodighet och slagfältsarkeologi har lyckats styrka att det verkligen stod ett slag i Mästerby som sägnerna berättar (tack Maria!). På bilden ser du slagfältet; 1361 var det en myr där det stod vatten.

Det tycks, har Maria och arkeologerna kommit fram till, att till en början har gutarna vunnit mark, men att danskarna efter krigslisten att gå fram med en mindre avdelning sedan satt in hela styrkan varför gutarna nödgades fly och danskarna mejade ner dem i flykten.

Den sista striden stod vid gården Grens, där det riktiga minneskorset står och där det kanhända finns likadana massgravar som dem på Korsbetningen i Visby, men det avgörande slaget för hela krigets utgång stod på myren. Bilden ovan är återigen från målningen av Erland Laurin (den är målad på insidan av en dörr men jag säger inte var) som enligt sägnen talar om varför gården heter Grens. Bonden red ut till slaget med sina drängar men det enda som kom tillbaka var hästen och halva kroppen, grenen.

Det står något på korset vid Grens, men inget vet säkert exakt vad; såvitt jag förstod av Allan så pågår undersökningar om detta in England, men man har redan nu fått fram ett datum.

Vi vet att dagen efter Valdemar Atterdag landsteg på Gotland så var hären vid Ajmunds bro. Jag tror att det beror på att Atterdag visste precis vad han skulle göra, vilket var att slå de olika delarna av gutarnas armé, sättingarna, en efter en, något som också förefaller ha hänt, se Slaget i Mästerby 1361. Och det var också därför som mördandet var så ursinnigt, alla gutniska krigare slogs ihjäl, eftersom Atterdag inte visste hur många soldater det fanns i de olika sättingarna. Målet bör ha varit att mörda så många som möjligt vid varje mindre slag så att gutarna inte kunde samlas till en större armé.

Hade hela den gutniska armén samlats hade nog Atterdag blivit kvar i Mästerby.