Vem byggde kyrkorna

Bilden ovan är från Källunge kyrka och visar kyrkbyggare från 1300-talet.

Man kan gott fråga sig, förutom varför, också vem som byggde de nästan 100 kyrkorna på medeltiden. De som gillar räkneövningar har kommit fram till att cirka 15-16 gårdar per kyrka måste det ha rört sig om, vilket förutom att människorna var energiska också talar om att de var välbeställda, rika som troll sägs det ibland. Andra har på konsthistoriska grunder abstraherat fram ett antal vad man kallar verkstäder, dvs entreprenörer som utförde själva byggarbetet, utifrån konstruktion, stil, detaljer och annat sånt. Det har ägnats stort skarpsinne åt att rekonstruera kyrkornas tillkomsthistoria och att klassificera dem på olika sätt.

De kyrkor som står i dag är i alla fall resultat av verksamhet på 11-, 12- och 1300-talet. Kyrkbyggandet på Gotland är dock bra mycket äldre än så. I listor upprättade av 15- och 1600-tals författare sägs att många kyrkor påbörjades redan på 1000-talet, se kyrkornas ålder, men det vore en överdrift att säga att nu befintliga kyrkor är så gamla, men det finns dock många delar kvar av stenkyrkor som har stått på plats före dagens kyrka, se t ex Garde, Grötlingbo, Vänge, Väte, Sanda.

Mig veterligen finns inte något bevis för att någon "verkstad"/byggnadshytta/entreprenör skulle ha byggt en enda kyrka. Idén att bygga en kyrka kommer förstås utifrån Gotland, och sakkunskapen säger att det gjorde kunskapen om hur man bygger en kyrka också. Men det finns som sagt inget bevis för det var att specialiserade entreprenörer som byggde dem. Det är givetvis antagligt, men såvitt jag vet går det inte att bevisa.

Gutalagens svar

Gutalagen svarar på frågan vem som byggde kyrkorna. I paragrafen om tionde, första stycket sägs: "þet ier nu þi nest et þar a huer tiþir hafa oc tiunt til fyra sum han kirchiu hafr garra Oc bol var af anduerþu til scurat þan prestr a firir hanum allan cristindom at veita huart sum hann viþir þarf arla eþa siþla."

I den vanligaste översättningen (Holmbäck och Wessén) sägs detta betyda: "Det är nu därnäst, att envar där skall hava gudstjänst och lämna tionde, som han har gjort kyrka och hans gård från början var tillagd. Den prästen skall för honom förrätta all kristendom, vare sig han tarvar det bittida eller sent."

Det var alltså bönderna själva som på av Gutnaltinget (Gotlands allting) utpekade ställen byggde Gotlands nästan 100 kyrkor, se följande exempel:

Den första kyrkan

Och det går att bevisa att det var de lokalt boende som byggde kyrkorna. Det finns nämligen kvar några vittnesbörd från kyrkbyggarna. Den första kyrkan, säger vår krönika som gemenligen kallas Gutasagan, byggde Botair av Akebäck: "botair af acubek hit þann sum fyrstj kierchiu gierþi j þann staþ sum nu haitir kulasteþar" (Botair av Akebäck hette den som första kyrkan gjorde på det ställe som nu heter Kulstäde). Riktigt när i tiden Botair byggde kyrkan vet ingen säkert, men det kan (bör) ha varit senast på 900-talet, se t ex sidan om Byzantios och ortodoxi.

Anga kyrka

Vad gäller de nyare stenkyrkorna så återfinns skriftliga bevis, t ex i Anga kyrka där det med runor på nordväggen står:

"gjorde denna kyrka, Hägmund med fyra ök och Liknvid med två ök och Hägvid med /../ Botvid med ett ök och Agnmund Liknvid med ett ök och Fargair med två ök, Rolaik /../ med ett ök och Johan med två ök och Hägvid /../ med med ett ök och Sigulv med två ök och Rodvald med ett ök och Ronvid med två ök och Hallvat med ett ök. Och allt det folk, som här haver arbete haft, både nämnt och onämnt, då misskunne dem Gud, både levande och döda".

Det är bara folk i trakten som nämns i runorna. Det står inte ett ljud om någon "verkstad".

Fårö kyrka

På en gravsten som ännu står uppställd bakom Fårö kyrka står med runor:

"Gud nåde Lafrantzar själ och Nikulas, hans brorsson lät göra mig. Botulfr som byggde kyrkan han gjorde mig. Jesus Kristus nåde alla kristna själar som här vilar. Amen."

Det är inte någon framkonkluderad verkstad vid namn Egypticus eller så som byggde Fårö kyrka. Botulfr hette han, en gute. Givetvis är det så att man av specialiserade stenhuggare har beställt skulpturer, portaler, fönstrar och annat sånt, men kyrkan byggde folk själva.

Hellvi kyrka

På korportalens utsida står från 1200-talet inskrivet i väggen på Hellvi kyrka: "lafrans botuiðar sun maistera gerði kirkiu þisa : af yskilaim"

Inte heller här är det några konstigheter. Hellvi kyrka byggdes av Lafrans Botvidar från Eskelhem. I förbigående kan man väl säga att kyrkobyggaren är ovanligt väl identifierad. I Eskelhem på den tiden skulle de bara ha sagt: Botvidn. Och sånt kallar vi lokalt folk fortfarande.

Hejnum kyrka

Av den äldsta absidkyrkan i Hejnum återstår kanske några reliefer och sånt, för övrigt så har grundmurarna påträffas i marken. Tornet uppfördes omkring år 1200 av Botvid stenmästare, som signerat det med runor, och i mitten av 1200-talet uppförde Lafrans Botvidarson långhus och kor till detta.

Tofta kyrka

Ett annat exempel på inhemsk byggverksamhet är kanske Röde Orms gravsten från 1100-talet i Tofta kyrka. På den står nämligen att sönerna lät göra ett stenvalv efter honom. I den roliga boken om Röde Orm (en annan) av Franz G. Bengtsson bygger man ju också en kyrka. Fast det är ju bara litteratur, i Tofta är det på riktigt.

Öja kyrka

Vid Öja kyrka står en medeltida gravhäll av gråvit kalksten infälld i muren på vilken runkunniga menar sig uttyda:

"iakaubs : synir : a burh : litu : g(i)(a)(r)a : stain : yvir : faþur : sen : ok : [b]roþur : sen : hera : [ni]kulas : sum : (o)ra : (k)irkiu : ati : men : guþ : uildi : biþ[i]n : fyri : þ(a)ira : sialum : ok : hehualdi : ... : syni : þair : huilas : hier : undir * o=le : (l)uþa=r : gia=rþi : mik"

Det står översatt ungefär att Jakobs söner på Burgi lät göra denna sten över sin fader och broder, herr Nikulas, som med Guds vilja byggde vår kyrka. Be för deras själar och Hegvalds ... sönerna deras. De vilar härunder. Ole Lupar gjorde mig.

Undertecknad kan inte begripa något annat än att ordet "ati" i runtexten säger att herr Nikulas antingen ägde eller byggde kyrkan.

Vad exemplen visar

Själva det slitiga arbetet med att bygga kyrkan tycks folk på platsen ha gjort, och det stämmer ju med Gutalagens svar ovan, men förmodligen hyrde man in en arkitekt, byggnadshytta, entreprenör för att göra ritningar och leda det hela samt konstnärer som smyckade kyrkorna; de sistnämnda, stenhuggare, målare osv, kan mycket väl ha varit knutna till den som ledde arbetet.

En fråga som man ser behandlas ibland är varför det fortfarande står nästan 100 medeltida kyrkor kvar på Gotland, ungefär likadana som de tog sig ut efter mitten på 1300-talet då byggnadsverksamheten, utvecklandet av kyrkorna, avstannade pga digerdöden och krig.

Den ekonomiska nedgången är givetvis en faktor men också förlusten av många, många människor, nära hälften av alla gutar vill jag minnas, innebär ju också att man inte behövde större kyrkor. Och anledningen till att elefantparten av kyrkorna står kvar i dag nästan likadana som på 1300-talet är helt enkelt att gutarna utan tvång uppifrån hade byggt dem själva, dvs det var deras grejer och därför hölls de efter. Att däremot bygga större och utveckla fanns det inte resurser till, allra helst som det inte heller behövdes.

/text och foto Bernt Enderborg