Vår Gud är oss en väldig borg

Folk på norra Gotland är företagsamma. Där byggs filmindustri, racingbanor, stugbyar, allt möjligt, och mer lamm blir det väl med tiden. Kanhända det norröna mottot är "hjälp dig själv så hjälper dig Gud".

Gotland har i framfarna tider onekligen varit ett oroligt ställe, men lika uppenbart är att ingen lyckades inta Gotland före Valdemar Atterdag (då var den "nya" kyrkan minst 150 år gammal) eftersom vi inte har funnit något enda spår av fientligt övertagande, gravar eller så, förrän danskjävelen intog Gotland 1361; kanske är en målning inuti kyrkan ett minne av detta satans år. Nordergutarna är ett hårdfört folk och har alltid varit det.

Bunge socken, som genom ett litet sund gränsar till Fårö, har en vacker medeltida kyrka men också en annorlunda kyrkogårdsmur. Det finns nämligen skottgluggar i själva muren (kika på bilden), men också kyrkan är annorlunda, ty tornet är ett krenelerat försvarstorn. Vi kan också nämna att nordportalen, som kommer från en äldre kyrka, har märken efter pikstötar och pilar.



Visst undrar man hur präster och pastorer har motiverat förtröstan på Gud genom århundradena. Visst är vår Gud en väldig borg, men skottgluggar i kyrkogårdsmuren icke att förakta. Det skall tilläggas att kyrkogårdsmuren med sina skottgluggar har varit dubbelt så hög, ty den "nedrevs till halva sin höjd så sent som 1862" säger T.H Erlandsson på sida 78 i Gotländskt Arkiv 1946.

/text och foto Bernt Enderborg