Garda utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
GardaAlla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.Från hamnen / flygplatsen FöretagFöretag i GardaSockenlänkarGotlands största portalFornfynd Garda Garde Bygdegård Kyrkans kontaktuppgifter Missionskyrkan i Garde AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet Fler guiderAlla andra socknarFöretagsguider Gamla systemet |
BogevikenFrån toppen av en av Cementas silosar ser man långt; se också Gotlands skärgård. Bilden visar nästan hela Bogeviken, 200 hektar stor, grund, pilen pekar på Boge kyrka. Det pågår år 2017 projekt om Gotlands grunda havsvikar, muddra månne, för såväl Bogeviken som Burgsvik, och säkert funderas det också om de inre delarna av Klintehamn.
Bogeviken till höger och mitt i bilden har vi utloppet i havet, Sju strömmar, och säkert kan man få fiska nästan därifrån, se Sportfiske. Vatten strömmar både ut och in från havet, varför Bogeviken är den sjö som har flest fiskarter på Gotland. På bilden ser du först den västra delen av Bogeviken skicka fram en spets, Cementas skorsstenar (mestadels vattenånga) och därefter ett av de stora kalkbrotten som Cementa använder för att höja Gotlands välstånd. Nu ser du Othem socken. Från väster kommer en i dag beskedlig å, Spillingsån, och en bit upp ligger en äng vid namn Snäckgärdet, som kallas Knäppgärdet av någon anledning (den lilla viken i Bogeviken nedanför heter Sandburgar och strax bredvid ligger Knäppviken), och ännu i slutet av 1800-talet nådde Bogeviken nästan dit upp. Ortsnamn med "snäck" inblandat talar ibland om att man hade snäckor där, en sorts krigsskepp, se Snäckänge med länningar i Norrlanda ett stycke söderöver på Gotland. I förbigående skall också sägas att det sydöst om Bogeviken finns ett skogsstycke som heter Snäckskogen där en liten å kommer från en våtmark vid namn Sund, det har spekulerats om utifall Bogeviken haft förbindelse med havet också där. Bilden togs med digitalkamera den 10/6-2000 som sparade på diskett Vikingar, vikingahamn, lite historiaEtt stycke uppåt land längs ån och ett stycke åt söder ligger Spillings, som är en gård ca 1,5 km från hålet på bilden ovan, där man fann Spillingsskatten 1999, världens största vikingatida skatt, 67 kg, bl a 14.300 silvermynt, men 60% av silvret är armringar.Avståndet från fyndplatsen till Spillingsån, som alltså rinner förbi Snäckgärdet och ut i Bogeviken, är bara 150 meter. Bilden kommer från sidan om Silverskatter, där också armringar visas Vi tror alltså att Bogeviken har varit en stor vikingahamn, trots att utgrävningarna kring viken inte är särskilt många eller omfattande - lite bättre beställt är det i Västergarn, dock inte särskilt mycket - men man vet trots detta att åt Boge kyrka till, nära vikingatidens strandlinje, har det i vart fall funnits vikingatida verksamhet ty ett område om 20.000 m2 rakt nedanför kyrkan har mycket höga fosfatvärden. I en arkeologisk rapport av Per Widerström om en undersökning av en stensättning i Vikhagen, ArkeoDok, Rapport 2006:8, där man fann saker från 900-talet, glaspärlor, dräktnålar, armbyglar, knivar, bältesbeslag, en äldre kvinna och en äldre man och sånt, säger han att Bogeviken har ett utmärkt läge men att påståenden om att det skulle ha varit en av Gotlands mest betydelsefulla vikingahamnar ännu i hög grad saknar grund. Och redan i rapportens tredje stycket får han in runstenen från Vidbo i Uppland, en mil öster om Knivsta, där ordet "bugi" finns - forskare hoppas att "buhi" är ortnamnet "Boge" - och säger att: "Detta faktum ensamt gör Boge till något extra, även med fyndrika gotländska mått mätt". - Hm... I dag är det är ett par km från Vikhagen till platsen för världens största vikingatida skatt, Spillingsskatten, och det är omkring 1,5 km till en av vikingatidens absolut häftigaste runstenar, Pilgårdsstenen, men på vikingatiden bör allt ha legat halvannan km närmare viken. Det där om runstenen i Vidbo förefaller tilltagset, och att en upplänning dog, möjligen i Boge, säger ingenting om Bogevikens betydelse. Givetvis kan inte enstaka vikingatida fynd göra något till en stor handelsplats, vilket väl är vad Per menar, men man kan väl rimligen ifrågasätta om en runsten i Uppland förändrar detta. I sin uppsats från påbyggnadskursen i arkeologi, Stockholms universitet/Högskolan på Gotland, 1997, "Vikingar, Fröjel och handeln" visar han på sidan 12 en tabell på myntfynd från vikingatiden som talar om att man i hela Uppland har funnit 16.100 mynt och då kunde man väl tycka att Spillingsskattens 14.300 mynt borde vara klarspråk om lång tid, idoghet och omfattande handel. Kyrkan ligger förresten söder om Bogeviken, Spillings några km därifrån på den västra - det är stora områden som just inte undersökts. Och i förbigående får jag tillägga att det inte är tillåtet att springa omkring med metalldetektor på Gotland. Gutarnas AifurFörutom den makalösa Spillingsskatten har det hittats en runsten i trakterna som bl a berättar att folk i trakterna bedrev handel långt hemifrån - se Pilgårdsstenen.Skulle du få för dig att kika på Aner vattenkvarn står du vikingamark några hundra meter öster om Pilgårds. Ån som går vid kvarnen är den som mest fyller på Bogeviken med sötvatten. Bilden är tagen från den lilla fiskebrygga som ligger strax nedanför kvarnen och du ser tvärs över Bogeviken till Cementas rykande skorsten varifrån den första bilden på denna sida togs, drygt 2,5 km. Bogeviken är ingen badplats, som det däremot finns i själva Slite, Slitebadet, där också alla andra faciliteter är tillfinnandes. /text och foto Bernt Enderborg |
|
||
131 130 866 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50 |