Vigvattenskar

I Fide kyrka finns i den norra portalen ett vigvattenskar bevarat från den katolska tiden. Vigvatten är som bekant vatten blandat med salt som välsignas av någon med kompetens därtill. Besökarna skulle väl då de gick in i kyrkan doppa fingrarna och göra korstecknet som en påminnelse om dopet.

Protestanter anser rimligtvis att sånt bara är hokus pokus men såvitt jag förstår kvarlever bruket i katolska länder, säker är jag ingalunda inte. Jag vill vidare minnas att jag på något ställe läst att biskop Brask i början av 1500-talet var gramse på att han inte fick sälja sitt invigda vatten i tillräcklig omfattning.

På latin är förresten fide = tro; bona fide är ett juridiskt begrepp som översätts med god tro. Men jag tror inte att socknen har fått sitt namn efter detta, ty Fide är ju namnet på en socken på södra Gotland. Slottsprästen i Visborgs slott på 1500-talet. Petreius, säger däremot att Fide socken har fått sitt namn av viterna, ett folkslag från Danmark, som flyttade dit enligt överenskommelse och sen har det på något sätt med tillhjälp av tyska språket blivit Fide, ty de uttalar ju emellanåt v som f vilket envar känner till som läst Falstaff Fakir, en tysk hund skäller t ex fåff fåff. Nåja. Säkert har namnet Fide något med strandäng att göra, som i det riksbekanta Agnefit. Vid Fide kyrka kan du se havet såväl i öst som i väst om du anstränger dig en smula.

/text och foto Bernt Enderborg