Det står det inte alls i Gutasagan
Historia
I en C-uppsats från Uppsala Universitet 2004, institutionen för arkeologi och antik historia, skriven av Minna Koski, som handlar om den "Den långsamma övergången från hedendom till kristendom i Fröjel på Gotland" blir slutsatsen baserad på arkeologiskt material att hedningar och kristna levde sida vid sida och att kristendomens införande var en långdragen process.
Uppsatsen i dessa delar, betydelsen av de fynd som har gjorts, kan jag inte bedöma, utan uppsatsen är härvidlag säkert rätt och bra, även om jag har svårt för spekulationer om vad folk fordom trodde och tyckte. Men när en kortfattad redogörelse (4.3) kommer om kristnandet på Gotland så finns det ett och annat man kan ifrågasätta. Här kommer ett citat:
"Olof den Helige besökte Gotland ca 1029 och då var Gotland ett hedniskt samhälle. Gutasagan berättar om de dramatiska händelserna när stormannen Ormica och andra kristna bad om hjälp för att omvandla Gotland till ett kristet land. Den berättar också om efterkommande slagsmål där gutarna blev slagna."
Nåt sånt berättar Gutasagan inte. Det som står i Gutasagan är att köpmän blev kristna utomlands och tog med sig präster hem (se Första kyrkan), därefter sägs i princip att Gutnaltinget (alltinget) tolererade kristendomen (se Peters kyrka) och därefter att kristendom antogs som statsreligion (se Kristendomen).
Det är först efter detta, dvs när Gotland redan var ett kristet land, som Gutasagan berättar om Olof den helige. Det sägs att Olof kom flyende från Norge och ankrade på S:t Olofsholm (tidigare Acrgarn), att några storgubbar besökte honom och utbytte vängåvor samt att en av storgubbarna, Ormica, tog kristendomen "eptir helga olafs kennjdomi ", ordagrant: efter helge Olofs kännedom, samt att Ormica byggde ett "bynahus" (kyrka) på samma plats där kyrkan står i dag.
Det står alltså inte ett knäpp i Gutasagan om några "dramatiska händelser" och det står inte ens ett kommatecken om att "stormannen Ormica och andra kristna bad om hjälp för att omvandla Gotland till ett kristet land".
Men i den officiella översättning av Gutasagan uttolkas uttrycket "þar la helgi olaujr lengi" att det fanns något som Gutasagans skrivare inte vill tala om, vilket är spekulation, ingenting annat. I stället är det Strelow, en 1600-tals författare, som talar om att Olof ankrade på Hejnum hällar (- Jo tjena att han gjorde) och att det utkämpades ett slag mellan gutar och den helige Olof, som alltså gick av stapeln på Lekare hed och som Olof, enligt Strelow, vann.
Det är helt okej att tala om att Strelow säger detta, en författare från häxbränningarnas århundrade, men i Gutasagan står näppeligen, anbelangande den helige Olof, något om dramatiska händelser eller att Ormica skulle ha bett honom om hjälp för att kristna landet.
Den här sidan
Den här sidan har jag skrivit bara för att man läser det på så många ställen att Olof skulle ha kristnat Gotland samt att detta står i Gutasagan. Det står inte något sådant i Gutasagan!
Sidan är egentligen inte heller någon kritik av uppsatsen eftersom dess slutsatser inte är beroende av skriftliga källor om Gotlands historia. Uppsatsen används bara som exempel, och jag vet inte varifrån författaren har fått sina uppgifter - i vart fall inte från läsning av Gutasagan.
Du hittar hela Gutasagan här, om du önskar läsa själv. Och när du besöker S:t Olofsholm så är det Ormica du skall tänka på, inte de helige Olof, Gotlands skyddshelgon (bilden ovan är inte därifrån utan från Valbybodar i Fröjel).
Uppsatsen i dessa delar, betydelsen av de fynd som har gjorts, kan jag inte bedöma, utan uppsatsen är härvidlag säkert rätt och bra, även om jag har svårt för spekulationer om vad folk fordom trodde och tyckte. Men när en kortfattad redogörelse (4.3) kommer om kristnandet på Gotland så finns det ett och annat man kan ifrågasätta. Här kommer ett citat:
"Olof den Helige besökte Gotland ca 1029 och då var Gotland ett hedniskt samhälle. Gutasagan berättar om de dramatiska händelserna när stormannen Ormica och andra kristna bad om hjälp för att omvandla Gotland till ett kristet land. Den berättar också om efterkommande slagsmål där gutarna blev slagna."Nåt sånt berättar Gutasagan inte. Det som står i Gutasagan är att köpmän blev kristna utomlands och tog med sig präster hem (se Första kyrkan), därefter sägs i princip att Gutnaltinget (alltinget) tolererade kristendomen (se Peters kyrka) och därefter att kristendom antogs som statsreligion (se Kristendomen).
Det är först efter detta, dvs när Gotland redan var ett kristet land, som Gutasagan berättar om Olof den helige. Det sägs att Olof kom flyende från Norge och ankrade på S:t Olofsholm (tidigare Acrgarn), att några storgubbar besökte honom och utbytte vängåvor samt att en av storgubbarna, Ormica, tog kristendomen "eptir helga olafs kennjdomi ", ordagrant: efter helge Olofs kännedom, samt att Ormica byggde ett "bynahus" (kyrka) på samma plats där kyrkan står i dag.
Det står alltså inte ett knäpp i Gutasagan om några "dramatiska händelser" och det står inte ens ett kommatecken om att "stormannen Ormica och andra kristna bad om hjälp för att omvandla Gotland till ett kristet land".
Men i den officiella översättning av Gutasagan uttolkas uttrycket "þar la helgi olaujr lengi" att det fanns något som Gutasagans skrivare inte vill tala om, vilket är spekulation, ingenting annat. I stället är det Strelow, en 1600-tals författare, som talar om att Olof ankrade på Hejnum hällar (- Jo tjena att han gjorde) och att det utkämpades ett slag mellan gutar och den helige Olof, som alltså gick av stapeln på Lekare hed och som Olof, enligt Strelow, vann.Det är helt okej att tala om att Strelow säger detta, en författare från häxbränningarnas århundrade, men i Gutasagan står näppeligen, anbelangande den helige Olof, något om dramatiska händelser eller att Ormica skulle ha bett honom om hjälp för att kristna landet.
Den här sidan
Den här sidan har jag skrivit bara för att man läser det på så många ställen att Olof skulle ha kristnat Gotland samt att detta står i Gutasagan. Det står inte något sådant i Gutasagan!
Sidan är egentligen inte heller någon kritik av uppsatsen eftersom dess slutsatser inte är beroende av skriftliga källor om Gotlands historia. Uppsatsen används bara som exempel, och jag vet inte varifrån författaren har fått sina uppgifter - i vart fall inte från läsning av Gutasagan.
Du hittar hela Gutasagan här, om du önskar läsa själv. Och när du besöker S:t Olofsholm så är det Ormica du skall tänka på, inte de helige Olof, Gotlands skyddshelgon (bilden ovan är inte därifrån utan från Valbybodar i Fröjel).
/text och foto Bernt Enderborg