I kryllande svampskogen

I svampskogen den 2/9-2006 var det glädje. Å sistone har det fallit en del regn varför det hela har tagit fart och markerna blommar med dessa smakliga gåvor. Vi skall också tacka den svenska Allemansrätten.

Det här med svamp, förresten, är väldigt enkelt. Äter du fel sort så dör du, alldeles som kejsar Claudius. Misstänker man svampförgiftning så är det akuten bums som gäller, stoppa fingrarna i halsen och kräks för vad livet är dig kärt.

Problemet är att symptomen inte behöver uppträda förrän först efter ett par dagar. Och då kan njurarna redan vara förstörda av giftet från svampen, vilket alltså är vad som händer om man spisar spindelskivling eller så. Det första du skall lära dig om svampar är alltså vilka som är dödligt giftiga.



Mandelkremlan, som det vanligen fastnar barr och sånt på, är lite av en favorit. Kanske har du som jag någon gång i världen fått lära dig att svamp som svider på tungar är giftig, annars går det bra. Det är vanvettigt fel. Vit flugsvamp smakar milt och gott, sägs det, varför man gladeligen kan äta ihjäl sig på sån.

De flesta kremlor lär vara ätbara och ingen är såvitt jag vet livsfarligt giftig varför man faktiskt kan smaka på en kremla för att avgöra om den är god eller inte. Det finns alltså till skillnad från mandelkremlor sådana som smakar illa. Obs giftkremlan!

Men du måste veta vad en kremla är innan du sätter dig och smakar.



Såna här gula kantareller är inte så vanliga på Gotland, däremot finns det höstkantareller och trumpetsvamp i mängder. En kantarellställe håller i sig och man har glädje av det i många år.



Precis som på första bilden så är detta en Karl-Johan, den kanske bästa matsvampen som finns, och som också kallas stensopp.



Vi avslutar med en bild på en aspsopp. Den är inte så god rätt upp och ner sägs det, tvåstjärnig, men om man kokar den i ansjovisspad först så kan man använda den som tryffelersättning.

Men som tur är så bor vi på Gotland, så vi behöver inte tryffelersättningar, utan sånt finns det rätt gott om.

En bra förstabok för svampplockning är "Första svampboken" av Bo Nýlen, Natur och kultur, 2003, LTs förlag.