Ygne fiskeläge

Ygne fiskläge i Västerhejde socken strax söder om Högklint med sin vackra utsikt över Havets drottning är en rad enkla bodar ovanpå en avsats mellan resliga klippor i såväl norr som söder. På bilden ser du ett vacker liten fyrbåk någon konstnärligt staplat av stenar från klapperstensstranden - dei jär bär stain pa strandi - klinten längst bort är Högklint.



Ett kort till från söder. Man kan inte köra bil ner till fiskeläget utan man får snällt ställa bilen några hundra meter ovanför den högsta avsatsen och promenera fram. Man ser inte bodarna uppifrån parkering utan när man kör ner på vägen mot Ygne så kör så långt du kan och gå söderut - du kan bara köra en väg eftersom det står förbudsskyltar att köra in på samtliga vägar som tar dig fel, förmodligen bor en skyltmakare i trakten.



Som du såg på förra kortet så ligger fiskeläget på en avsats, kortet är taget alldeles vid strandkanten upp mot bodarna, som ligger på den första avsatsen.



Mitt i fiskeläget, får man väl säga, ligger kalkstensskivor utlagda som ett slags ränna ner mot havskanten.



Det finns inte en tillstymmelse till någon skyddande vik vid Ygne. Alla bilder ovan är tagna från söder mot norr.



Bilden är tagen mot söder. Båtarna ligger uppdragna på den första avsatsen, fiskarna använder enkla spel för att veva upp sina båtar. Det är vackert som en tavla.



Den sista vägstumpen ner till bodarna.



Vägen genom fiskeläget ner till, tja, hamnen? 15 mil rakt västerut ligger Västervik.



Foto från vägen ovanför fiskeläget. De små bodarna vet vad vind är för något. Som du ser skiftar vattnet färg en bit utanför land. Det kan vara pallkanten, en undervattensklippa, varför havet helt plötsligt blir 20-30 meter djupt. Om du badar och det är fel vindar så skapar pallkanten starka undervattensströmmar varför du kommer att åka med vare sig du vill eller inte. Var försiktigt! Vi ber dig nöja dig med en picnic till detta magnifika fiskeläge och plocka fossiler på strandkanten.

Men kolla sidan om vad du får plocka med dig hem!



Det här är bland det första du ser av fiskeläget på bergskanten. Eftersom jag inte är bevandrad i trakterna så hittade jag i själva verket först inte fiskeläget, men som tur var kom en motionerade dam bortifrån Fridhem lätt pustande uppför backarna och kunde hjälpa mig - vi tackar henne så fint vi kan: tack! Mejlar du ditt namn, eller lämna en kommentar nedan, så får du en virtuell ros av oss som du kan skicka som ditt egna vykort från Guteinfo.



Till sist en liten bild där man kan kan njuta en solmedgång. Så här beskriver Albert Eskeröd, som var Förste indendent på Nordiska Museet i Stockholm, sitt möte med Ygne i boken "Gotländska stränder" med illustrationer av Erik Olsson som gavs ut av LTs förlag, Rydahls Boktryckeri AB 1962:

"Den kväll jag kom till detta lilla strandfiske blev en upplevelse i färg, som man endast sällan får vara med om. Solen var bara ett glödande, rött klot i himlens orangefärgade, varma dis, som mötte havets färg i en nästan omärklig skiftning åt gult. Ljuset strök över kalkstensburgen gråblå stenmatta, som i skuggorna blev lila. Cikoria och blåeld lyste med sina blekblå och lila stjärnor. De många gräsen vajade i kvällsvinden och ljuset lekte i deras ockerfärgade vippor och ax. Och så alla de små bodarna, grå och röda om varandra, med svarta tjärtak och blekröda eternittak om varandra, med oxlar och hagtorn och rönnar i skiftande mörkt gröna toner. Nere på stranden, där kalkstensklappern var ljusare genom de starka speglingarna från havet, låg sniporna, några helsvarta, ett par nyare med bottnen tjärad men med sidorna ovan vattenlinjen och insidan vitmålade. De långa dyningarna, som rullade in mot stranden, lade slingrande band av intensivt grått och grårosa längs stranden parallellt med de svartbruna tångsträngarna. En harmoni i vila och ändå i rörelse. Ygne är ingenting egentligen - men det är det vackraste jag sett på Gotland helt enkelt därför, att jag råkade komma dit i den rätta belysningen."

Belysning är viktigt, och det är därför Gotland brukar vinna solligan.