Braskens brev, reformationen

Reformationen handlar ju om att man byter kristen lära, man går från att vara katolik till att vara protestant. Det brukar skrivas att då biskop Brask i Linköping likmätigt avtalet med gutarna skulle visitera på ön, så kom han hit och fann till sin förargelse att reformationen redan var genomförd; kanske stod han vid altaret i S:t Per, bilden ovan, och var gramse ty där predikade redan lutheranerna, och reformation var därtill en dansk historia.

Biskop Brasks resa till Gotland nämns av Gustav Vasa i ett brev till Linköpings Biskops-Stift om Biskop Hans Brask den 25 dec 1527.

Han gör i brevet veterligt att han minsann utifrån Västerås recess har sett till att kyrkan har fått sitt enligt denna, och vidare att "ther medt gåffue vij ford:de biscop hans löss och frij vtaff then borgan han oss satte i vaesterås, giffuandes honum vår venskap och åffsetendes alt thet misstycke vij haffde till honum..."


Ruiner av Visborgs slott

Vänskapen hade man brevväxlat om, och biskopen hade lovat att han "oss och rikit tro och retrådog i alle måtte”, men att biskopen i sitt brev "begaerde vtåff oss ath han måtthe draga in til gotlandt att visitere och bruka ther sit biscops embete”. Gustav godtog detta varför han skrev och ”manades gott för honum til slotzherren åff visborg som regimenttit haffuer vtöffuer gotlandt att han för vår scriffuilsse skuldt vilde forda och fremia för:ne biscop hans til thet besta”. Och det påstår Gustav Vasa att Sören Norby, slottsherren, också gjorde; se också Närmaste biskop i Gutasagan.

Som en parentes kan vi säga något om Sveriges historia, ty i ovannämnda brev säger Gustav Vasa att när biskopen hade gjort sitt på Gotland råkade han bli vinddriven till Danmark och ämnade stanna där över vintern ”hos forståndige laekare, för sin gambla krankdom skyldt, endog vij tilforne nog förfarit haffue hans sooth” – Gustav Vasa tror inte alls att biskopen var sjuk – varefter det är ajöss med den biskopen: ”...och nu yterligare formerke kunne vtåff annen hans scriffuelse, the han inskickedt haffuer hijdth i rijkit, ecke förgaetandes sith gambla seth thet han bruka plaeger till inbyrdes twedragth och oproors stempling och opwäckilsse i rijkit, sedhan vij ecke vele lijdhe, ath han och hans anhang skola oss vara offuersittandes...”

Biskop Brask återvände förstås aldrig mer till Sverige.