Uggarde rojr

Söder om Vinarve forntida åkermark ligger storröset Uggarde rojr, byggt av gråsten, där någon utdöd Ronebo vilar sen bronsåldern, ty rösen är gravar, byggnader, se Kapuarve röse. Det kanske är Beowulfs grav förresten - Angantyr vilar ju i sitt kummel i Grötlingbo (mer om det nedan). Uggarde rojr är 45 meter i diameter och nästan 8 meter högt, vilket gör en omkrets på strax över 140 meter - ett gigantiskt röse, ett av Sveriges största!

Det finns sju ganska stora rösen till alldeles i environgerna, och Uggarde betyder, om jag har förstått Ingemar Olsson rätt i boken Gotländska Ortsnamn, något som Ugglegården eller Ugglegårdarna.



Här är ett kort från toppen av röset mot öster. Det blå som syns alldeles ovanför skogen är havet. Rösena byggdes oftast väl synliga längs kuster och farleder, men landhöjningen de senaste 3.000 åren på platsen har lyft röset sex meter och därmed flyttat det ett stycke inåt land.



Också detta foto är taget ovanpå röset, ungefär söderut, och jag har zoomat in det som återfinns alldeles nedanför röset. Ty i söder eller sydväst finns på många av Gotlands 400 störrösen nånting: gravar, bautastenar eller något åt det hållet.



Åt norr löper en stainvast (stengärsgård eller stensträngar som de kallas av lärt folk) och försvinner in i skogen. Det går stainvastar lite kors och tvärs därute på strandheden, som väl utvisar gränser av något slag.



Något som också är vanligt för dessa storrösen är den ring av lite större stenar som löper runt röset. Varför det är gjort så är det ingen som vet, ty rösena har använts under långliga tider. De byggdes inte färdiga under bronsåldern utan har byggts om och till under årtusendenas sävliga gång.

Och eftersom det är en byggnad så har många rösen rasat, varför det uppstår en krater i toppen. Men Uggarde rojr är fortfarande helt, ingen krater, men kanhända rasar det in när man minst anar det. Var försiktig.



I soluppgångens väderstreck återfinns detta, något slags nergrävning eller hål in mot röset. Vad det är vet jag inte, kanske ingenting, men det ser spännande ut. Röset är inte undersökt, det är på tok för mycket sten att häva på.



Uggarde rojr är en sevärdhet av rang, ett långtidsminne, och det är väl använd tid att besöka området med sju rösen, fägator, stainvastar och man tycker sig se lite vanliga gravar här och där bland grästuvorna. Någon kilomet åt söder ligger förresten Gudings slott, en fornborg från äldre järnåldern.

Beowulf

Gad Rausing har färdats vattenvägarna på samma sätt som järnåldersmannen borde ha sett det hela, och han kommer fram till att Beowulf seglade från Gotland till Stevns klint i Danmark. Du kan själv läsa vad Rausing skriver i Fornvännen 1985. För den som inte kan läsa engelska så kommer jag småningom att redogöra för Rausings uppsats på sidan om Beowulf, så att också du blir övertygad dig om att han var en tvättäkta gute.

Det här är riktigt spännande saker och Tore Gannholm har som bekant givit kvädet om Beowulf namn av ett nationalepos för Gotland. Och då har vi två riktigt häftiga skrifter från Gotland - den andra är förstås Gutasagan. Och i förbigående kan vi väl också säga att Gotland nämns i Canterbury tales.