text bild karta   info, a-ö

Draken

Gotland | Hangvar socken | Bildsten | Utskrift | Mobilsida
Draken
Draken, foto Bernt Enderborg

Denna gotländska bildsten från Hangvar, kanske så tidigt som 400-tal, får prof. Nylén att tänka på Sigurd Fafnesbane - omkring 800 år före Snorre på Island skrev ner texterna om denne. Kan det vara Beowulf i stället?


Någon gång mellan år 400 och 600 e.Kr. satt någon vid Austers i Hangvar och funderade över motiv på den bildsten han ämnade skapa. Förutom ovanstående händelse så finns där några spiraler i ett runt fält och under detta en skepp av något slag.

De första ord Erik Nylén säger i boken Bildstenar om ovanstående bild är: "Sångerna om Sigurd drakdödaren eller 'Fafnesbane'..." och drar till med att dessa äventyr tillhörde de populäraste i den fornnordiska diktningen för att 15 rader längre ner säga att "Drakdödandet är inget vanligt motiv i den verkligt tidiga nordiska sägenfloran".

Kunskapen om Fafnesbane kommer från Island, där äventyren berättas i flera Eddasånger och i Volsungasagan, som är från början av 1300-talet. Bildstenen kan alltså vara nästan 1.000 år äldre, vilket får Nylén att spekulera kring möjligheten att bilden ovan skapades blott en mansålder efter att de verkliga händelserna inträffade (hunnerinvasionen).

För omkring 1.500 år sen satt alltså någon, tycks Nylén påstå, vid Austers i Hangvar och funderade över världshändelser och hunner medan han knackade till en hyfsad gravsten till någon.

- Naj, fan, dei kan jag int tro pa...

Det kan lika gärna vara Beowulf som ju också hittar en drakskatt i en grotta. Eller är det en symbolisk framställning av svält? Ett monster som går fram och skördar där det kan. Eller är det virvelströmmarna i sundet mellan havsvidundren Scylla och Karybdis från Odyssén som avbildas i mitten på stenen, längst ner är ett skepp, och att gravinnevånaren visserligen lyckas undvika Karybdis men därför råkade ut för Scylla? Eller kan det vara det hemska odjur som hemsökte kung Hrodger i Danmark som Beowulf tog av daga?

Eller föreställer bilden ovan ingenting av det som har nämnts. Det kanske fanns en gutnisk kultur som inte är beroende av någon annan. Det kanske fanns en kultur som inte är i behov av jämförelser med nästan 1.000 yngre skrifter från Island eller nästan 1.000 år äldre sagor från Grekland.

Såna läckra bildstenar som den ovan varifrån bilden kommer finns händelsevis bara på Gotland. Några liknande är inte kända på Island, några från Gotland exporterade exemplar finns dock på Öland och svenska fastlandet, men för övrigt är bildstenarna något gutniskt som inte förekommer på andra håll i världen. Det är den enda bevarande forntidskonsten i Sverige.

- Snälla, förminska inte vår gutniska kultur genom att dra in de i och för sig helt fantastiska isländska sagorna i den. Det finns inget som helst stöd för att det är riktigt att göra. Och på något sätt så tror jag att folk ser att det är ett sorts odjur, kanske en drake, som ansätter en man på bilden ovan. Det är inte ens nödvändigt att han heter Sigurd.
/text och foto Bernt Enderborg

Platsguide

Guteknappen - platsguide

Genom att trycka på en knapp på mobilen med gps får du gudning. Står du t ex nära en kyrka får du information om kyrkan och en lista på vad som finns i närheten.

Platsguiden fungerar förstås bara när du är på Gotland. Mobilanpassat finns på Visit Hemse - klicka på hjärtanet.
Hangvar socken

Vägbeskrivning


Hangvar socken är gulmarkerad på kartan, klicka och socknen med utflyktsmål visas.

Mer info

Här finns mer om Bildsten.

Kulturevenemang på Gotland


 

2024

 

december

8Kulturhistoriska promenader »
Gotlands Folkhögskola, Hemse »
Hemse biblioteket evenemang »
Hemse hembygdsförening »
Sudrets pastorat »
Valborgsmässoafton »
Valborg »
Medeltidskyrkorna öppnar »
Motormarknad & Loppis »
Kristi himmelfärdsdag »
Handduksdagen, kultur »
Pingstdagen »
Mors dag »
Motorhistoriska fordonsdagen »
Nationaldagen »
Trädgårdsveckan »
Midsommardagen »
Hemsedagen »
Barnkörveckan »
Stångaspelen »
Fårösunds marknad »
Russpremiering »
Slite marknad »
Summaratingg »
Havdhem marknad »
Kräklingbo marknad »
Kulturarvets dag »
Medeltidskyrkorna stänger »
Fårönatta »
Klinte marknad »
Hemse torgdag »
Höstlov, läslov på Gotland »
Alla helgons dag »
Fars dag »
Internationella dagen »
Skyltsöndag på Hemse »
Mulde World Cup »
Kramens dag »
Buldardagen »
Internationella kvinnodagen »
Skaparfestivalen, inställt t.v. »
Rocka sockorna »
Världsvattendagen »
Vattensågning i Hejde - inställd »
Påskdagen »
Bokmässa, inställt t.v. »


Stugor västra Gotland

2 bäddar - Bysen
3 bäddar - Blåhammar Uppe
3 bäddar - Lillstugan
4 bäddar - Skogs
4 bäddar - Lilla huset Kovik
4 bäddar - Kroks Tofta, Kastanjegården
4 bäddar - Blåhammar S
4 bäddar - Röda stugan
5 bäddar - Grytet
5 bäddar - Lyan
5 bäddar - Nästet
5 bäddar - Blåhammar N
5 bäddar - Ingenjörsvillan
6 bäddar - Strandänget Kovik
10 bäddar - Matsalen


Se vidare Boendesidan

1) Sigurd Fafnersbane

Sagan om ovannämnde finns långt tidigare än de isländska skrifterna, den återfinns hos kelterna, saxarna. Från kelter, till basker, iberer till olika slaviska folkslag. Med det sagt är den inte exlusivt vikingatida. För övrigt finns det två bildstenar på Royal Scottish Museum, Edinburgh, båda över tre meter höga. Samma yxliknade form som de gutniska.

--- webmastern kommenterar---

Detta kände jag inte till, och jag tror inte heller att det nämns i boken om Bildstenar. Jag har inte riktigt hunnit undersöka bildstenarna från Skottland än, men jag antar att du menar de s.k. Pictish stones, se Wikipedia. Om jag förstår rätt, så är bildstenarna i Skottland yngre än de gutniska, men jag måste ännu undersöka det hela bättre.

- Tack för tipset!

För övrigt är väl denna sida egentligen bara någon sorts gnällsida. När man läser om Gotlands historia och allting som finns här, så lägger man snart märke till att det inte tycks finnas någonting som har uppstått på Gotland, dvs gutarna hade ingen egen kultur. Det är konstigt.

Vill du fråga om, kommentera eller diskutera något på denna sida - klicka här.

Mer information

Mer om Bildsten: länkar, karta - för annat se Information.
Mer om Hangvar: länkar, karta.