text bild karta   info, a-ö

Sveriges Riksdag

North East West South

Riksdagsbeslut i korthet 

Associationsrätt

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om associationsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar exempelvis om bokföringslagen, krav på aktiekapital och tvångslikvidation. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen gäller.

 2025-01-24... läs mer »

Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska skapa bättre förutsättningar för kommunernas arbete med bostadsförsörjning.

Lagändringarna innebär bland annat vissa förtydliganden gällande kommunala bostadsförmedlingar. En sådan bostadsförmedling ska huvudsakligen förmedla lägenheter i turordning efter kötid för att ha rätt att ta ut köavgift. Genom lagändringen ska det bli tydligare att en kommunal bostadsförmedling har rätt att ta ut köavgift även om den reserverar lägenheter för vissa kategorier av sökande eller fördelar lägenheter enligt ett förturssystem.

Lagändringarna innebär också att nuvarande kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen ersätts av en handlingsplan. I handlingsplanen ska kommunerna redogöra för behovet av nya bostäder och ta hänsyn till behovet av samordning med andra kommuner både i planeringen och vid bostadsbyggandet.

Riksdagen riktar även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över hur användandet av reservationer och förtur vid kommunal bostadsförmedling kan begränsas. Tillkännagivandet kom med anledning av två förslag i följdmotioner.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2025.

 2025-01-24... läs mer »

Utökade skyldigheter att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten

Utbetalningsmyndighetens uppdrag är att förebygga och förhindra felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet. Myndigheten startade sin verksamhet den 1 januari 2024. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att bestämmelserna som reglerar uppgiftsskyldigheten till Utbetalningsmyndigheten kompletteras.

Beslutet innebär att myndigheten ska kunna göra dataanalyser, urval och granskningar på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt. Utbetalningsmyndigheten ska även få tillgång till det så kallade konto- och värdefackssystemet för att på så sätt kunna hämta in de uppgifter om fysiska eller juridiska personers förhållande till kreditinstitut som myndigheten har rätt att ta del av.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2025

 2025-01-23... läs mer »

Nya uppgifter för centrum mot våldsbejakande extremism

Nya regler om sekretess och behandling av personuppgifter ska införas vid det nationella centrumet mot våldsbejakande extremism (CVE), som är en del av Brottsförebyggande rådet (Brå). Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta.

De nya reglerna föranleds av att CVE får ansvar för två nya uppgifter i mars 2025. Uppgifterna innebär att CVE

  • blir kontaktpunkt för myndigheter och andra som fördelar offentliga medel eller granskar offentligt finansierade verksamheter
  • ska ge stöd till aktörer som hanterar ärenden där det finns en oro för en skolattack.

De nya reglerna ger CVE möjlighet att hantera den ökade mängden information som de två nya uppgifterna kommer att medföra. Reglerna börja gälla den 1 mars 2025.

 2025-01-24... läs mer »

Bättre verktyg för att bekämpa den kriminella ekonomin – betalningssäkring inom socialförsäkringen

Försäkringskassan ska kunna ansöka om betalningssäkring om det finns en påtaglig risk för att den betalningsskyldige drar sig undan och om det gäller ett betydande belopp. Syftet är att skapa bättre verktyg för att bekämpa den kriminella ekonomin.

En betalningssäkring innebär att en myndighet kan ansöka om att egendom som tillhör den betalningsskyldige tas i anspråk. En snabb process minskar risken för att den betalningsskyldige hinner skaffa undan sin egendom. Därför ska Försäkringskassan, precis som Skatteverket redan gör, kunna ansöka om betalningssäkring via förvaltningsdomstol.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla från och med den 1 mars 2025.

 2025-01-24... läs mer »

En ny ordning för asylsökandes boende

Asylsökande ska som huvudregel endast ha rätt till ekonomiskt bistånd om de uteslutande bor på det asylboende som de har tilldelats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna innebär att Migrationsverket får möjlighet att undersöka utrymmen på asylboendena i syfte att kontrollera att asylsökanden bor på den tilldelade boendeplatsen. Syftet är att säkerställa att de asylsökande inte lever i utanförskap eller ekonomisk och social utsatthet, och är en förutsättning för att asylprocessen och återvändandearbetet ska fungera effektivt.

Vidare ska en ansökan om uppehållstillstånd betraktas som återkallad för asylsökande som inte bor på ett asylboende och inte har underrättat Migrationsverket om sin bostadsadress. Dessutom införs en lagreglerad skyldighet för asylsökande att delta i samhällsintroduktion.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2025.

 2025-01-23... läs mer »

Offentlighet, sekretess och integritet

Riksdagen sa nej till 25 förslag i motioner om offentlighet, sekretess och integritet från den allmänna motionstiden 2023 och 2024. Förslagen handlar till exempel om informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner, handel med personuppgifter, personlig integritet och digital marknadsföring.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

 2025-01-16... läs mer »

Allmänna helgdagar m.m.

Riksdagen sa nej till 19 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om minnesdagar, allmänna flaggdagar, regler om flaggning, skånska flaggans status, Sveriges nationalsång och en utmärkelse för utlandssvenskar.

Anledningen är bland annat att allmänna flaggdagar nyligen setts över och att riksdagen anser att det saknas skäl till att ställa sig bakom övriga förslag.

 2025-01-16... läs mer »

Naturvårdshänsyn vid fiske i havet för att skydda Natura 2000-områden

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär lagändringar för ökad naturvårdshänsyn vid fiske i Natura 2000-områden. Beslutet innebär bland annat att regler ska kunna utfärdas om fisket innebär en försämring av livsmiljön i området.

Natura 2000 är naturområden inom EU som har ett särskilt skyddsvärde.

De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 mars 2025.

 2025-01-16... läs mer »

En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om finansiering av en så kallad kapacitetsmekanism för elmarknaden. Mekanismen kan behöva användas för att balansera Sveriges elsystem vid risk för effektbrist, så att elproduktionen alltid är lika stor som elförbrukningen. Regeringens förslag innebär att Svenska kraftnät får ta ut en avgift från de elföretag som är ansvariga för att balansen hålls. Avgiften ska täcka myndighetens kostnader för att upprätthålla kapacitetsmekanismen.

Lagen börjar gälla den 16 mars 2025.

Riksdagen beslutade också att säga nej till flera förslag som rör kapacitetsmekanismen, varav två är från den allmänna motionstiden 2024.

 2025-01-16... läs mer »

2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande. Skrivelsen innehåller verksamhetsberättelsen för de företag som finns i statens bolagsportfölj.

Det är viktigt att regeringen årligen lämnar sin skrivelse för att riksdagen ska kunna följa utvecklingen i bolagsportföljen. Riksdagen vill också att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i skrivelsen så att man får en god bild av utvecklingen i de statliga bolagen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutats.

Riksdagen beslutade också att säga nej till cirka 60 förslag i motioner som handlar om statens ägande och förvaltning av företag. Av dessa har cirka 40 förslag inkommit under den allmänna motionstiden 2024.

 2024-12-17... läs mer »

Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden. Riksrevisionens slutsats är att systemet med Allmänna arvsfonden varken fungerar ändamålsenligt eller effektivt. Riksrevisionen rekommenderar att nuvarande system med Allmänna arvsfonden avvecklas och att ett nytt system införs för att hantera arv efter avlidna utan arvingar och testamente.

I sin skrivelse håller regeringen till viss del med om de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i sin rapport, men menar också att Riksrevisionens slutsatser bygger på ett begränsat underlag. Mot bakgrund av Allmänna arvsfondens betydelse för civilsamhället behövs det enligt regeringen en fördjupad analys innan en eventuell process inleds för att avveckla eller förändra systemet med Allmänna arvsfonden.

Med anledning av granskningen har regeringen exempelvis påbörjat ett arbete för att stärka kontroll- och granskningsfunktionerna hos ansvariga myndigheter för arvsfonden.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav ett är från den allmänna motionstiden 2024.

 2024-12-13... läs mer »

Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen

Riksdagen har behandlat en skrivelse som gäller Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen.

Riksrevisionens granskning har omfattat regeringen, Barnombudsmannen och tre skolmyndigheter: Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Skolinspektionen. Den övergripande slutsatsen är att statens insatser inte har varit tillräckligt effektiva. Bristerna handlar bland annat om att det saknas kunskap om vad barnets rättighet innebär i praktiken för olika verksamheter.

Regeringen instämmer i de flesta av Riksrevisionens bedömningar. I skrivelsen pekar regeringen på ett antal åtgärder som redan har vidtagits för att främja barnkonventionen, exempelvis strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige och åtgärder för att förstärka Barnombudsmannen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

 2024-12-18... läs mer »

Infektion med marburgvirus och ändring i smittskyddslagen

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att infektion med marburgvirus klassas som en samhällsfarlig sjukdom inom ramen för smittskyddslagen.

Med samhällsfarliga sjukdomar avses allmänfarliga sjukdomar som kan få en spridning i samhället som innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver extraordinära smittskyddsåtgärder. Marburgvirus är ett RNA-virus och tillhör virusfamiljen filovirus som kan orsaka blödarfeber. I samma virusfamilj ingår även ebolavirus.

Lagändringen börjar gälla den 25 februari 2025.

 2024-12-17... läs mer »

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Cirka 22 miljarder kronor ur statens budget för 2025 ska gå till utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning.

Riksdagen säger ja till regeringens budgetförslag på området.

Mest pengar, cirka 17,3 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner. Det näst största anslaget, 937 miljoner kronor, går till Statens servicecenter. Finansinspektionen får 846 miljoner kronor.

Riksdagen säger ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, bland annat en statlig garanti för krigsförsäkringar och kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven.

Riksdagen godkänner regeringens förslag om investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.

Riksdagen säger nej till fyra förslag från den allmänna motionstiden 2024 som bland annat innehåller alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

 2024-12-13... läs mer »

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Totalt cirka 173,1 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, knappt 167 miljarder kronor går till kommunalekonomisk utjämning. Drygt 6 miljarder går till utjämningsbidrag för LSS-kostnader och 250 miljoner går till tillfälligt stöd till enskilda regioner. Riksdagen sa också nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

 2024-12-12... läs mer »

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Cirka 28,8 miljarder kronor ur statens budget för 2025 ska gå till utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om utgifter för räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

 2024-12-12... läs mer »