Visbytravets utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
VisbytravetSkrubbs621 91 Visby Tel: 0498-20 28 60 Hemsida Från hamnen / flygplatsen AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet |
Varför byggdes nästan 100 kyrkorVarför alla dessa nästan 100 kulturskatter började byggas på Gotland under sen vikingatid/tidig medeltid är det inte gott att få kläm på. Kyrkorna är så många att man inte riktigt orkar uppskatta dem alla, men hade vilken av dem som helst stått annorstädes i Norden så hade den varit en stor sevärdhet.
Nåja. Det är inte om ruinerna i Visby vi talar utan om de nästan 100 kyrkor som byggdes och fortfarande används (det finns tre ruiner också) på landet. Gutarnas krönika (Gutasagan) som nedtecknades i början av 1200-talet säger angående anledningen till att de byggdes: "þy et menn gierþu sir kirchiur at mairu maki". Ordet "maki" ovan översätts oftast till bekvämlighet, dvs om ett antal gårdar tyckte att det var för långt till kyrkan så slog de sig samman och byggde en egen sådan, som under årens lopp byggdes om och fylldes med konstverk. I stället för att skramla på häst och vagn i en eller annan timme, ville man ta sig till kyrkan på kortare tid. Men är det rimligt, bekvämlighet? Det verkar så korkat. Så gott som var du än står på Gotland så har du ett antal kyrkspiror i ögnasikte. Att åta sig att bygga en kyrka på 10-15 gårdar, hålla präst med hus och mark och kanske därtill göra dagsverken, är det verkligen en rimlig uppoffring för en timmes bekvämlighet i veckan? Gutalagen som nedtecknades samtidigt som Gutasagan stadgar om tionde bland annat: "Det är nu därnäst, att envar där skall hava gudstjänst och lämna tionde, som han har gjort kyrka och hans gård från början var tillagd. Den prästen skall för honom förrätta all kristendom, vare sig han tarvar det bittida eller sent." Att det var bönderna själva som byggde kyrkan är självklart men vad betyder det där i lagen om: "hans gård från början var tillagd"? Man kan tänka sig att det är ett sätt att ordna underhållet av kyrkan, dvs gårdarna fick inte själva välja kyrka eftersom en gård då kunde flytta sin gudtjänstskyldighet och tiondebetalning till en kyrka med många gårdar och på så sätt minska sin underhållsskyldighet. Eller är det kanske beroende på antal sjuka, gamla, egendomslösa osv., som en kyrka måste ha en viss storlek för att mäkta med att upprätthålla en social standard för dessa utsatta grupper? Eller är det rentav ett uttryck för regional utveckling, dvs till skillnad från idag tilläts ingen centralisering. Fanns det ekonomisk utrymme så förständigades/tillades gårdarna att bygga en kyrka? Eller är det så att kyrkorna tillkom som ett centralt beslut av Gutnaltinget, dvs Gotland uppdelades och det beslöts av alla män att det skulle byggas kyrkor? En och annan kanske invänder att det här med social standard, regional utveckling osv är ju helt moderna tankar, varför det inte gärna kan ha med saken att göra. Men varför lät Perikles på 400-talet f.Kr. bygga de sköna templen på Akropolis? - Jo jo, AMS. Gutalagen stadgar vidare: "Om någon vill göra sig kyrka till större välmak än han förut hade, då skall han göra den av de nio tiondedelarna, men av den tionde skall såväl kyrkan hava sin del som prästen sin, till dess den nya är invigd. " Dessvärre har jag i skrivande stund inte Gutalagen i original varför jag inte vet exakt vilket ord det är som har översatts med "välmak", men förmodligen är det ordet "maki" igen. Jag tror att "maki" betyder makt i stället för välmak. Se också sidorna om Medeltidens borgar och Vår Gud är oss en väldig borg, där en lite annan syn på kyrkorna presenteras. Ps. Bilden ovan visas upphängningen av kyrkklockan i Vänge kyrka. Ds. /text och foto Bernt Enderborg |
|