Visbytravets utflyktsguide


A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Visbytravet

Skrubbs
621 91 Visby
Tel: 0498-20 28 60
Hemsida

Från hamnen / flygplatsen



Aktiviteter

Aktiviteter karta
Aktiviteter databas
Dagens evenemang

Bra att veta

Apotek
Bankomat
Bibliotek
Gymnastikhallar
Köpcentra
Lasarett
Polis
Rastplatser
Samhälle
Skola
Systembolag
Vårdcentraler

Nyheter

Radio Gotland
Aftonbladet
Dagens Nyheter
Expressen
Svenska Dagbladet
Faktauppgifter och citat kommer från Johnny Roosval i Gotländskt Arkiv 1956.

Bilden ovan visar den södra porten på koret i Hablingbo kyrka. Vi visar båda portarna på södersidan trots att texten nog handlar om den port som visas nedan (jag har inte själv sett den text Roosval redovisar).

Roosval säger: "STD - V - D står det ovanför ett krönt huvud, som jämte andra, alla mycket skadade figurer pryder tympanonfältet på Hablingbo kyrkas huvudportal från mitten av 1300-talet."

Portalen i koret på Hablingbo kyrka

Bilden visar den södra porten på långhuset i Hablingbo kyrka, den som Roosval menar. Vi har berört denna förut på sidan om Hathor, Egypticus och hans mormor.

Tympanon på långhusets portal på Hablingbo kyrka

Roosval säger: "Den fragmentariskt bevarade inskriften bör utan tvivel läsas som Sanctus Davidus, d.v.s. den helige David."

Men det är inte judakonungen David som avses, han som prickade Goliat i skallen, hade ihjäl Uria och bar sig åt med Batseba (lyssna på Halleluja av Leonard Cohen), utan "den helige kung David den förste av Skottland", se Wikipedia.

Roosval fortsätter: "Att en gotländsk kyrka har detta utländska kungahelgon till sin patronus (jämte S. Olof och aposteln Lucas) förefaller mig betyda, att Skottland erkännes som det rike från vilket kristendomen kommit till Hablingbotrakten. Däremot kan det knappast betyda att kristendomen skulle kommit först efter 1124."

Det är en väldigt intressant slutsats, allra helst som utgrävning av kyrkan på S:t Olofsholm pågår och när Strelow berättar om S:t Olofs besök 1029 på Gotland, se Tvångskristnadet och Strelow, säger han att det redan fanns många kristna på Gotland och att sudergutarna fann gott att tillsammans med honom bekriga hedningarna på norra Gotland, se sidan om släkten Mangard.

Kom nu ihåg vad Gutasagan säger om S:t Olofs besök, ty där står om Ormica: "þa tok ormica wiþr cristindomj eptir helga olafs kennjdomi", se Olof den helige.

Månne alltså Ormica antog kristendomen enligt västerlandets lära, något som enligt Strelow S:t Olof själv på sin rundresa på Gotland redan konstaterat fanns på södra Gotland. Ibland kan man undra om inte något korn av sanning ändå har råkat slinka in i Strelows berättelse om Gotlands kristnande.

Getabockarna bör sträcka på sig, se kyrkan, förfäderna har givit anledning till detta och den är bra mycket häftigare än vad du nånsin trodde: Gotlands historia framför näsan. Kanske du borde skänka kyrkan en pärkboll eller en varpa så att framtiden vet.

Om du förresten inte tror att hablingar for i västervåg, se En viking från Hablingbo.

/text och foto Bernt Enderborg

Utflykt

Badplatser
Fiskelägen
Fornborgar
Gravfält
Hamnar
Insjöar
Kyrkor
Kämpgravar
Medeltida hus
Museer
Naturreservat
Några platser
Raukfält
Stenrösen
Skeppssättn.
Ängar
Öar

Ställen

Fårö
Visby

Annat

Artiklar
Bildstenar
Fauna
Flora
Geologi
Historia
Mytologi
Målningar
Runor
Sagor
Skulptur
Slipskåror

Årtalshistoria
Sök med ett ord

Visby placera märke

Väg högerklick
Sök gata i Visby


Gotlandsguiden

Behöver du en guide till bussen eller gruppen?

- Kontakta Annika Lindh.

Gotland på mobilen

Nu kan du nå alla utflyktsmål också på en sida som anpassats till mobilsurf, se

www.guteinfo.com/mobil/

Vi utvecklar och förbättrar denna sida oavbrutet.
131 588 040 sidor sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50