Väte utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
VäteAlla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.Från hamnen / flygplatsen FöretagFöretag i VäteSockenlänkarGotlands största portalFornfynd Väte Kyrkans kontaktuppgifter AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet Fler guiderAlla andra socknarFöretagsguider Gamla systemet |
Marias altareI en och annan kyrka står Mariaaltaret kvar på ursprunglig plats, vanligen till vänster om triumfbågen, på norrsidan - på högra sidan stod S:t Olof. Kortet ovan är från Elinghems kyrkoruin. Om du besöker ruinen och vrider huvudet några grader åt höger står också altaret som var avsett för kyrkans skyddshelgon, som ibland tycks ha varit S:t Olof på Gotland. Här har alltså katolska präster mässat, svängt sina rökelsekar och dragit av de vanliga troll- och skyddsformlerna på latin.
Det ser inte ut som hade man relikgömmor i dessa sidoaltaren, sådant fanns säkert i huvudaltaret längst fram i koret. Någon benstump av något helgon, en träflisa från korset och annat sånt kan tänka. Ruinen vid Elinghem står förresten i en rund kyrkogård, särdeles ovanligt, måhända har den tjänat försvarsborg någon gång i tidens töcken, men det kanske kyrkan också fungerade som. I boken om Vikingaåret läser jag att S:ta Maria nog fick överta en del av den gamla Frejas roll. Varifrån man har inhämtat denna uppgift är oklart, också riktigt vad de menar, men alldeles omöjligt kan väl inte heller detta vara. Man kan förstås tänka sig att människors fromhetsönskan bytte objekt men så att säga ändamålet med Freja var nog annorlunda än den kyska Maria, som ju till och med blev havande på heligt vis. Hur Kristendomen kom till GotlandOm hur Kristendomen kom till Gotland kan man förresten få lite upplysning om från de isländska sagorna, som jag personligen inte tycker att man bör använda i Gotlands historia särskilt mycket men som i både tid och otid åberopas för än det enda och än det andra. Det finns nämligen i Islands historia en Thangbrand, som uppträder i flera sagor, och som skickades till Island av Olov Tryggvason. Thangbrand lyckades omvända ganska många, också högt uppsatta personer. Anno 999 for han från Island och efterlämnade en ansenligt skara hängivna anhängare. En av dem var Hjalti Skeggjason, som en vacker dag på det isländska Alltinget tog sig för att deklamera:"Vilkat god geya, grey þykkiumk Freyja." Alf Henriksson som berättar detta i sin Isländsk historia säger att det betyder ungefär: Inget ont om gud vill jag säga. En hynda tycks mig Freja. De isländska sagorna används ju ofta, allra helst vad gäller Asatron och beskrivningar av de gutniska bildstenarna, men dock aldrig beträffande kristendomen och hur den kom till Gotland. I de isländska sagorna sägs nämligen att den förste som predikade kristendom på Island var Thorvaldr Kodransson, som nydöpt kom hem från Tyskland och hade med sig en mild präst vid namn Fredrik. Jämför detta med vad Vår Krönika (Gutasagan) säger - de tog hem präster. Det förefaller alltså undertecknad inte ha varit möjligt att byta Freja och Maria som tillbedjansobjekt. Övergången från Asatro till kristendom bör ha varit ett ordentligt tankearbete, stora skillnader. Nåja. Mariaaltaren finns fortfarande kvar i några kyrkor på Gotland, många har förstörts men det i Elinghem står orört kvar i ruinen där folk ännu i dag håller gudstjänster och annat sånt. Maria dyrkas ju inte särskilt i våra tiders religion men det kan väl envar få göra om så önskas. /text och foto Bernt Enderborg |
|
||
131 585 373 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50 |