Västerhejde utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
VästerhejdeAlla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.Från hamnen / flygplatsen FöretagFöretag i VästerhejdeSockenlänkarGotlands största portalFornfynd Västerhejde Hembygdsföreningen Kyrkans kontaktuppgifter Västerhejde Bygdegårdsför. Västerhejde Sigrajvs 1:1 Västerhejde Vibble 1:341 AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet Fler guiderAlla andra socknarFöretagsguider Gamla systemet |
Mata hånnpelleFattigbössan i Hejnum kyrka snidades någon gång i mitten av 1200-talet av någon som hette Lafrans Botvidarson, kanhända vd:n för ett dåtida företag, säger lärt folk.
Som du ser på bilden så har figuren horn, och figurer med horn är det inte gott om i kristenheten, varför det nog är den gamle ormen själv som figureras. Hungerdjävulen är det emellertid inte utan Bengt G. Söderberg säger i boken "Kyrkorna på Gotland", sid 92, att fattigbössan "tidigare sannolikt var piedestal till triumfkrucifixet från 1200-talets början..." (det är inte det krucifix som hänger i kyrkan i dag). Kikar man på hela fattigbössan så kan man gott tänka sig att den har tjänat piedestal till krucifixet men den kan säkert också ha varit en balk från någon tidigare kyrka: jag vet inte om man har försökt tidsbestämma fattigbössan på något vetenskapligt sätt, antagligen inte. Däremot vet man att under golvet på dagens kyrka så finns grundmurar till en liten absidkyrka från 1100-talet, som var gjord av sten; något från någon tidigare stavkyrka har man inte återfunnit. - Men jag skall föreslå att det fanns en sådan i alla fall. Historiska spekulationer I Gutasagan sägs att Olof den helige var förbi i början av 1000-talet, se denna sida, och att Ormica från Hejnum tog kristendomen efter hans lära, dvs Ormica bytte kristendom från den österländska till den mera västerländska varianten, och att han därvid byggde ett "bynahus" på dagens S:t Olofsholm (resterna av bönehuset finns på bild, Hejnum stavas förresten "hainaim" i Gutasagan). Observera att det inte sägs att Ormica byggde en kyrka i Hejnum där han bodde utan ett bönehus på holmen, som alltså var en hamn på vikingatiden. Och därför är bönehuset på S:t Olofsholm liksom S:t Ole på Fårö en enklare hamnkyrka för sjöfarare; notera gärna också att ruinen efter S:t Olof i Visby ligger närmast den medeltida hamnen som i dag heter Almedalen och att gutarnas kyrka i Novgorod på 1000-talet också hade som skyddshelgon just jämt Olof den helige. Ormica var alltså kristen före Olof den heliges besök på Gotland anno 1029, se sidan Marias altare om hur kristendomen kom till Gotland, och jag antar att han inte byggde en kyrka i Hejnum för att en sådan redan fanns. Det måste nämligen ha varit väldigt opraktiskt att rida ett par mil från Hejnum till S:t Olofsholm för att fira gudstjänst, och varför då inte dra till med att fattigbössan i Hejnum kyrka nog en avsågad balk från den antagna kyrkan som stod i Hejnum på vikingatiden, Ormicas tid. Kom nu ihåg att ovanstående bara är spekulationer, även om det verkar klaffa väldigt bra. Det finns inget bevisat om någon stavkyrka i Hejnum och inte heller vet jag hur gammal fattigbössan är. Men omöjligt är det alls inte. Jag har i alla fall uppmärksammat dig på träsnideri som snart nog är omkring 800 år gammalt, det är märkvärdigt bara det, och att därtill lägga en slant i Djävulens mage till de fattiga är också ovanligt - det känns inte riktigt tillförlitligt på något sätt, som att sätta fingrarna i gapet på Djävulen, se Fan i helvete. /text och foto Bernt Enderborg |
|
||
131 180 792 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-513 56 |