Västerhejde utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
VästerhejdeAlla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.Från hamnen / flygplatsen FöretagFöretag i VästerhejdeSockenlänkarGotlands största portalFornfynd Västerhejde Hembygdsföreningen Kyrkans kontaktuppgifter Västerhejde Bygdegårdsför. Västerhejde Sigrajvs 1:1 Västerhejde Vibble 1:341 AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet Fler guiderAlla andra socknarFöretagsguider Gamla systemet |
Garde kyrkaGarde kyrka står forntiden nära, en av de äldsta stenkyrkorna på Gotland, se kyrkornas ålder, men främst märks det kanske, säger Erik Nylén i boken Bildstenar, på det stora antal kristna, vikingatida gravar som påträffats på kyrkans norrsida. Kyrkan är dock byggd av God Gardesten, se också Kalkbrytning i Garde.
Långhus och torn på kyrkan är från 1100-talet, tornet dock påbyggt under 1200-talet till nuvarande höjd, och det gotiska koret byggdes på 1300-talet av en verkstad som kallas Egypticus, se stenmästarna. Bilden är tagen en novemberdag 2004. Det är Gotlands vackraste kyrka. De bysantinska kalkmålningar i tornbågen, och de som är fragmentariskt bevarade i långhuset är från 1100-talet, är unika - se Boris och Gleb och framförallt Byzantios och ortodoxi. 2008 gjordes fynd av det dyrbara färgämnet lapis lazuli (se Wikipedia), vilket sägs tyda på fjärran handelskontakter under tidig medeltid. Det finns färgrester kvar av sådana målningar också i ett par andra kyrkor, men inget som går upp mot de i Garde. Färgämnet var lika dyrt som guld. Över ingången på södersidan finns framskrapade rester av gamla målningar. Det är givetvis så att också folk från socknen Garde har begivit sig österut eller söderöver att handla med andra folk och nationer, båtar finns avbildade i många kyrkor, men det är nog fiskafänget ovan. Hur många vikingatida skatter som har hittats i Garde vet jag i skrivande stund inte, legio, men som kuriosa kan nämnas att i boken om Garde sägs en del av kyrksilvret vara tillverkat av en upphittad skatt. Men äldre saker har man funnit i kyrkan när den restaurerades senast. I golvet hade kyrkbyggarna lagt fem bildstenar, unik gutnisk företeelse, vilka de antagligen har tagit från ovannämnda gravfält. En av dessa bildstenar är från 400-talet och visar upp ett virvelhjul och två dansande hästar, som mystifaxer hoppas skall vara en hingsthetsning. En annan av dessa bildstenar visar tvenne antitetiska älgar, skriver sanningssökande allvarsmän, vilket hoppeligen betyder att älgarna står mitt emot varann eller är spegelvända eller något åt det hållet. Det finns för övrigt inte älgar på Gotland, och har mig veterligen aldrig funnits. Under dagens golv i kyrkan finns delar av ett unikt välbevarat golv från tiden då den första stenkyrkan i Garde uppfördes, vilket arkeologer undersökte på 1960-talet. När de tog sig för att lyfta på kalkblocken som utgör detta golv fann de stora stolphål under också detta golv. Riktigt vad dessa stolphål använts till vet man inte säkert men en av funderingarna som låter trolig är att det har stått en stor träkyrka på platsen innan. Det är dock inget man hitintills lyckats bevisa men att det finns kristna, vikingatida gravar på ömse sidor om denna tänkta träkyrka är alldeles säkert, dock inte på södersidan där senare tiders barn har fortsatt att begrava folk varför de vikingatida gravarna har förstörts. Triumfkrucifixet är från 1100-talet i Garde kyrka, snart nog 1000 år. Dopfunten i Garde kyrka är också från 1100-talet. Det är verkstaden eller stilen Byzantios som har skapat dopfunten, bl a får man se någon som dyrkar den tomma tronen, sånt var på modet ett tag, lammet med fanan och några fabeldjur. Alla nu levande protestanter tänker väl på Jesus när lamm avbildas i kyrkliga sammanhang, men ett likadant lamm med en likadan fana ingår också i Gotlands urgamla sigill, det sigill som farmannarepubliken använde sig av då den signerade traktater med främmande land, också Sverige skall ha det gutniska sigillet i sina samlingar från 1200-talet eller så. På cuppan visas lammet med horn, kika på dopfuntsfoten också: horn - likt den i Eskelhem. Guds lamm har väl inga horn, så det är nog Gutebaggen det där, såna här: Gutebaggen, Gotlands vapen, Hånnlamb, Väduren. Gutarna kallas förresten Vädursfolket i kvädet om guten Beowulf. Bilden från dopfuntsfoten är väl en sur gute från 1100-talet, eller möjligen en byzantinare, men vingade hästar som den till vänster har det nog aldrig funnits på Gotland, men säkert i Bibeln. För den som vill studera stenskulptur är Gotland ett paradis. Det finns hur mycket som helst, alla stilar, och de nästan 100 medeltida kyrkorna på Gotland har var och en överraskningar att bjuda folk som tycker om att fundera, se t ex Spel och dobbel på Källunge kyrka, där det förresten också finns rester av rysk-byzantiskt måleri. För övrigt i kyrkan så är altaruppsats, predikstol och epitafier från 1600-talet, och kyrkogården har en stiglucka i varje väderstreck. Det kan också vara bra att känna till att det romanska 1100-talslånghuset har två tak: ett lite modernare med gotisk resning men under det finns delar av ett originaltak från 1100-talet bevarat - en sida om detta tak. Linnés resa 1741När Linné hade vägarna förbi den 5 juli 1741 så skrev han att: "Garde kyrka gav oss intet något synnerligt vid handen, utom det, att jordmånen härefter blev långt mildare, mera och lösare svartmylla, grönare och lövrikare mark".Han kom alltså norrifrån och visste ingenting om att Garde kyrka tillhör en av Gotlands äldsta stenkyrkor, att den står ovanpå vikingatida gravplatser och inte heller såg han de bysantiska målningarna, som ju har skrapats fram långt senare. Synd. Men hans iakttagelse av jordmånen är nog riktig. Garde kyrka är en så kallad klövsadelkyrka, vilket syns på bilderna ovan - koret är högre än långhuset. Kyrkan står som sagt ovanpå ett vikingatida gravfält och man har hittat ett stort antal kristna gravar med rika fynd, mestadels norr om kyrkan. Erik Nylén säger i boken Bildstenar att "Där kan de ha fått ligga orörda till vår tid på grund av en under tidig medeltid påkommen tro att kyrkan vid yttersta domen skulle störta åt detta håll och de döda ej kunde uppstå på utlovat sätt om de begravdes här." Många av de gutniska kyrkorna står alltså ovanpå gamla gravfält, tingsplatser och liknande. Det var där folk träffades, där höll man sockenting och där förvarades den gemensamma kassan till socknens fattigvård. Någon mötesplats är dock kyrkorna inte i vår beklagansvärda tid, då folk lämnar kyrkan för att slippa betala skatt och hoppas därvid som vanligt att någon annan skall betala allting. Bo Setterlind har uppenbarligen varit i Garde kyrka, ty han har skaldat följande: Kyrkfönstret i Garde Bilden kommer ned, Koret mörknar, fönstret ljusnar; havet dröjer, nät och vågor, öppna portar, träd och fåglar, enkla ting, allt, som lever, möts i Solen, Han, som är, är också här, tar oss alla med i båten ser vår hjälplöshet i ljuset, alla tiger, fönstret talar: SE, JAG LEVER! FRUKTA ICKE! En liten stund för sig själv i en kyrka från medeltiden är onekligen rogivande och tankeväckande. Det är andra tankar som vill fram. Ta dig en stund med egna tankar i kyrkan - det är bra för dig (man behöver inte vara religiös eller ens medlem i Svenska kyrkan, man får så gärna sitta där i alla fall). /text och foto Bernt Enderborg |
|
||
130 560 210 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-513 56 |