Vallstena utflyktsguide


A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Vallstena

Alla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.

Från hamnen / flygplatsen

Företag

Företag i Vallstena

Sockenlänkar

Gotlands största portal
Fornfynd Vallstena
Kyrkans kontaktuppgifter

Aktiviteter

Aktiviteter karta
Aktiviteter databas
Dagens evenemang

Bra att veta

Apotek
Bankomat
Bibliotek
Gymnastikhallar
Köpcentra
Lasarett
Polis
Rastplatser
Samhälle
Skola
Systembolag
Vårdcentraler

Nyheter

Radio Gotland
Aftonbladet
Dagens Nyheter
Expressen
Svenska Dagbladet


Fler guider

Alla andra socknar
Företagsguider
Gamla systemet


Ibland stiger månen över horisontens färgskiftning sensommarkvällar ute vid Lausholmar på östra Gotland. Jag står stilla en bit från Svajde fiskeläge i Alskog bland rabbis och dragande änder.

Månen har en särskild betydelse. Var den stiger och sjunker på olika delar av året har vi noterat sen hedenhös, ny och nedan, och det finns praktiska regler för väderspådomar, sådd och annat som baserar sig på detta.

Stenåldern

Hur månen har burit sig åt ända sen stenåldern kan man ta reda på utan moderna beräkningar och en hoper matematiska regler. Det finns noterat i slipade skåror, ungefär fem cm djupa och en meter långa. I Nationalencyklopedin står att läsa att bofasta, jordbrukande kulturer ofta men på olika sätt skaffat sig något slags monument över vad solen har haft för sig vid olika tidpunkter på året. På Gotland har man dock hållit reda på månen i stället, något som har klurats ut med tillhjälp av statistiska beräkningar på de omkring 3.500 skåror som är kvar sen stenåldern.

Gutasagan

Också vår gamla krönika, Gutasagan, använder månen. Den stora utvandringen från Gotland århundradena efter Kristi födelse får ju sin ände i Grekland, där gutarna bosatte sig, men dock först efter tillstånd av den grekiske konungen. Gutarna ber nämligen att få bo där i ny och nedan, vilket kungen tror är en månad, men se det är det inte alls det, det är för evigt. Någon rolig svensk forskare menar sig utifrån just detta stycke kunna fastslå att Gutasagan är av hög ålder eftersom det är "ett fornordisk drag" att vara listig, men det känns väl inte så där övertygande. Månens betydelse är dock av hög ålder på Gotland.



1600-talet

Hans Nilsson Strelow, Guthilender, som gav ut boken den Guthilandiske Cronica, tryckt i Kiobinghaffn 1633, berättar lite mer om Tjelvars landstigning på Gotland, se Gutasagan, och månens betydelse. Han säger:

"Som Tielvar nu staar paa Landit, blifuer hand den Ny Maane var, som nyligen aff Solen var tendt, huorfore hand løfter baade sine hœnder imod himmelen, tacker Gudarne for lycksalig Bør oc Reise, taler til sine Staldbrødre udi denne Mening:

O mine elskelige Landmœnd, lader os giore Maanen vort Offer, thi vi see nu hende, huilcken udi denne voris Seylass
(seglats) hafuer vœrit voris Ledsagere. Strax slactis her Oxene, Faar oc andet, beredis til it stort Giestebud, her kommer frem to Uroxnehorn, huilcke om Bredderna med Guld var omlagde..."

Strelow dedicerar sin bok till Kristian IV, som var "Dannemarks, Noriges, Vendis och Gottis koning" och lite annat. Gottisarna är nog vi gutar och han säger om Uroxehornen att de "brugtis i de dage for drickekaar, som nu megit afholdis paa Guthiland" se Dryckeshornen, och "Samme Drickekaar fulde av Miød annamme herren Tielvar, oc holder den til Munden, lader som hand vel smage der aff, oc dricker med nogle forborgne oc lønlige Ord, tacker Gudarne for en lycksalig Reise oc funden land...".

"Sidan bøyer hand lidet hornene ned mod Jorden, oc spilder nogit lidet, antvorder saa fra sig til sin Son, den videberømde Haffder ved Nafn, det første horn, oc selfuer settendis det andit til Munden, uddricker det altsammen. Sønnen giorde efter som Fadren fore, oc siden huar efter Sønnen, saa hafue de idelien uddruckit oc ladit igien indskencke langt ud paa Natten, indtil de ere blefne druckne oc alle prisede de Ny Maaned oc Tielvar".

Strelow säger att det där ännu på 1600-talet brukas på Gotland, att mycket prisa nymånen, och vadhelst arbete som skulle göras, som att plöja, så osv, så menade man att arbetet inte skulle ha framgång om det inte påbörjades under nymånen.

Jämför gärna det engelska uttrycker "Harvest moon" som sägs beskriva fullmånen i september och oktober och lyssna framför allt till Niels Youngs Harvest moon.

1900-talet

H.L Söderberg gav 1924 via Gotlänningens tryckeri ut en bok vid namn Sägner, seder och bruk på Södra Gotland. Och ännu då skrev han: "Det är en gammal erfarenhet, att man åtminstone någorlunda kan bedöma de kommande väderleksförhållandena efter månskiften." (sid 164).

Avslutning

Vi får väl avsluta med ett Bibelcitat. I en lovsång till världens skapare, Psaltaren, psalm 104, vers 19 står:

"Du gjorde månen till att betämma tiderna; solen vet stunden, då den skall gå ned".

Och det visste folk på Gotland kanske redan på stenåldern. Det kan vara värt att fundera över dessa slipskåror, svärdsleipningsstainar, en litet tag. Det finns många att kika på - vi rekommenderar slipningarna på Grauns klint eller Hugreifs, men du kan också kika på dem om du besöker Tors borg, se Tors slipning.

/text och foto Bernt Enderborg

Utflykt

Badplatser
Fiskelägen
Fornborgar
Gravfält
Hamnar
Insjöar
Kyrkor
Kämpgravar
Medeltida hus
Museer
Naturres.
Platser
Raukfält
Stenrösen
Skeppssättn.
Ängar
Öar

Ställen

Vallstena
Fårö
Visby

Annat

Artiklar
Artister
Bildstenar
Fauna
Flora
Geologi
Historia
Maträtter
Mytologi
Målningar
Runor
Sagor
Skulptur
Slipskåror
Årtalshistoria


Sök med ett ord

Visby placera märke

Väg högerklick
Sök gata i Visby


Gotlandsguiden

Behöver du en guide till bussen eller gruppen?

- Kontakta Annika Lindh.

Gotland på mobilen

Nu kan du nå alla utflyktsmål också på en sida som anpassats till mobilsurf, se

www.guteinfo.com/mobil/

Vi utvecklar och förbättrar denna sida oavbrutet.
131 609 699 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50