Josefs första dröm

På bilden ovan ser du två scener från dopfunten i Eskelhem makalösa kyrka. Dopfunten är från 1100-talet och skapad av anonymnamnet Byzantios; ett namn Roosval hittade på därför att det finns så mycket konst i kyrkorna på Gotland som kommer därifrån och vi har inget riktigt namn på någon sådan konstnär.

Armin Tuulse skriver i Fornvännen 1960 om Josefs dröm, bl a med dopfunten ovan i tanke. Och du kan se att det i två scener bredvid varandra ser ut som Marie bebådelse, dvs då ärkeängeln Gabriel talade om för Maria att hon skulle få ett barn genom att bl a i latinsk översättning säga: "Ave Maria, gratia plena, Dominus tecum", se Jungfru Marie bebådelse (nu råkar jag ha valt scenen från Eskelhem också på denna sida men det är bara en tillfällighet; det är väldigt gott om bebådelser i kyrkorna, också på dopfuntarna, se t ex sidan om bebådelsen i Sanda, väldigt ovanlig framställning).

Problemet

Varför skulle konstnären ha gjort samma scen två gånger efter sig? Kan det finnas någon vettig anledning till detta?

- Nej, visst inte. Scenerna visar inte samma sak.

Alskog kyrka

På bilden ovan från Eskelhem ser vi i den första scenen en symboliskt framställning av hur Josef får sin första dröm medan den mer fogliga Maria i andra scenen accepterar sitt öde. Josef förefaller undrande.



Alskog kyrka har förutom det fantastiska krucifixet, se Träskulptur, romansk konst, också dessa båda scener på dopfunten. På sidan om själva kyrkan säger vi att den nuvarande kyrkans äldsta del, långhuset, är från 1200-talet, men det kan inte gärna vara den äldsta kyrkan på platsen ty såväl triumfkrucifixet som dopfunten är från mitten av 1100-talet; Roosval säger förresten på sidan 76 i Den gotländske ciceronen, Centraltryckeriet Stockholm 1926 att långhuset är från 1000-talet, något som Erland Lagerlöf av obekant anledning inte håller med om i standardverket Sveriges kyrkor av 1968 års upplaga.

På bilden ovan bebådas det. I förbigående man får väl anta att Gabriel inte talade latin vid tillfället eftersom Maria annars bara hade undrat vad den där ville för nåt.



På dopfunten i Alskog kyrka visas bl a följande scener efter varandra: Bebådelsen, Maria och Elisabeths möte, Kristi födelse och därefter Josefs första dröm; färgerna är från 1864. Roosval tillskriver en verkstad vid namn Semi-Byzantios denna dopfunt, dvs den är något senare än Byzantios' dopfunt i Eskelhem men fortfarande från 1100-talet och starkt influerad av Bysantinsk konst.

Spekulationer

Varifrån kom den byzantiska och bysantiserande konsten till Gotland? Armin Tuulse säger i Fornvännen, s 180, att: "Kanske har stilen delvis nått Gotland via Ryssland, men lika mycket kommer Lund i fråga, där man hade direkt kontakt med bysantinismen i Italien.

Det är i och för sig intressanta påståenden, men man kan gott ifrågasätta det där om Lund. Gutarna hade en kyrka i Novgorod redan på 1000-talet, se Oddgair. Sofiakatedralen i Novgorod byggdes 1045–50), och om du läser sidan om Byzantios och ortodoxi får du reda på att grekiska mästare från det hållet målat i Garde kyrka, varför gutarna skulle ha behövt åka till Lund för att lära sig något är svårt att förstå.

Här kan du läsa om Josefs andra dröm, dvs att de skulle fly till Egypten emedan Herodes tänkte mörda ungar. Och undrar du varför Eskelhems kyrka skulle vara makalös så se sidan om Världsalltet.

/text och foto Bernt Enderborg