Richard III ges sommaren 2003

Richard III utspelar sig i England under tiden för Rosornas krig vid mitten av 1400-talet. Det skall först av allt sägas att ryktet om Richard III:s skurkaktighet är överdrivet och kommer från tillrättalagda krönikor vid 1500-talets början skrivna av män som stod väl med den nyetablerade Tudorätten.

Shakespeare använde krönikorna för att skriva sina historiska dramer - det var inte hans avsikt att åstadkomma en objektiv skildring av någonting. Det sägs att han ville skriva ett slagkraftigt teaterstycke och därtill visa faran av orättfärdig maktusurpation samt med stor sannolikhet också förhärliga den regerande kungaätten.

Pjäsen var uppenbarligen en succé redan på Shakespeares tid, ty den trycktes om fyra gånger under hans livstid och tre gånger därtill inom 20 år efter hans död. Vi vet också att Shakespeares främsta tragiske skådespelare, Richard Burbage, spelade huvudrollen i hans uppsättningar.

Pjäsen Richard den III är en ung pjäs med grälla och retoriska effekter; Shakespeare hade ännu inte helt frigjort sig från traditionell dramatisk teknik sägs det. Pjäsen tar vid efter de historiska händelser som innebar att Henry IV undanträngdes från tronen av Edward, son till Richard Plantagenet, hertig av York och bror till Clarence och Richard (hertig av Gloucester tillika dramats huvudperson). Henry IV:s son Edward, prins av Wales, dödades vid slaget vid Tewkesbury 1471, och Henry själv mördades kort tid därefter. Shakespeare utpekar Richard som mördare av båda två.

Pjäsen börjar då ovannämnde Edward, Richards äldre bror, regerade som Edward IV; han dog 1483 men dessförinnan hade Clarence mördats. Under Edwards senare år var Richard anförtrodd betydande militära och administrativa uppdrag, som han skötte med duglighet. Då äldsta brodern dog och efterträddes av sin son, Edward V, lyckades Richard bli utsedd till protektor för honom. Något han nyttjade till att dra den unge kungens och dennes brors börd i tvivelsmål, och innan han hade blivit krönt utropades i stället Richard till kung. De båda prinsarna försvann påpassligt och det gick rykten om att Richard hade låtit mörda dem i Towern.

Småningom i pjäsen kommer den landsflyktige Henry Tudor, earl av Richmond, och besegrar Richard i slaget vid Bosworth 1486 och besteg tronen som Henry VII.

Ha öronen på skaft redan i den första monologen, ty redan där talar Richard om vilken gris han är.

Det är förresten inte någon som råkar ha en häst?

Välkommen till Gotland!

/text och foto Bernt Enderborg