Buttle kyrka

"Buttle är en av de få gotländska landskyrkor, som till större delen bevarat den pre-gotiska byggnadskroppen, visserligen med en väsentlig förändring i den ö. avslutningen", sägs på s 381 i Konsthistoriskt inventariuim, se Källor nedan. Fönster har tillagts och förändrats under tidernas oförvägna mörker, alla dörrar är från 1883.

Långhuset är alltså samma som byggdes 1160, troligen av Majestatis, koret något äldre, om man bortser från förlängningen på 1300-talet och sakristian (absid fanns tidigare), och det 32,2 meter höga pelareformade tornet med indragningar under klockhålen är från 1200-talets början (Strelow säger 1218, se Kyrkornas ålder).

Jämför med Fardhem kyrka, som är en helt igenom romansk sådan. Undertecknad tror dock att det inte bara är stilinfluenser som är bakgrund till att kyrkorna byggdes om, förutom åldersskäl tycks försvar ha spelat in, se Tornet på Dalhem kyrka och Daniel i lejongropen i Ala.



Kapitälen på långhusportalen är smyckade med två sprängda palmetter och ett litet människohuvud; det västra på bilden, huvudet cirka fem cm i höjd. Vilka dessa huvuden en gång tillhört är inte gott att veta, Per och Pål kanske, men noterbart är att palmetterna anses vara ett signum för Majestatis (s 388) varför dennes verkstad tillskrivs kyrkbygget.



Triumfkrucifixet är från 1100-talets slut, se Träskulptur, romansk konst, ty krucifixet har kontakt med Viklaugruppen, som är romansk träskulptur av central betydelse också internationellt.

Det kanske bör tilläggas att triumfbågen, som krucifixet hänger i, därav namnet triumfkrucifix, breddades på 1300-talet. Det antas att man kan föreställa sig bågens ursprungliga bredd med tillhjälp av krucifixet.



Långhusets murar är längst i öster såväl på norr- som södersidan förtunnade, troligen för att få plats med sidoaltaren. Den södra på bilden ovan, alldeles bredvid predikstolen från 1700-talet.



Dopfunt 1200-talet, se Kejsaren i Buttle (vill man se en annan kejsare så underlättar ett besök i Grötlingbo). För skoj skull kan vi räkna till sex okända huvuden i Buttle: två vardera på tornportalen, långhusportalen och dopfunten.



Rester av glasmålningar av "Lyemästaren" finns i kyrkans östfönster av den fason stenmästaren Egypticus lät göra fönster, se Stenmästarna. Det är bara de två översta fönstren som avses, för övrigt är det brokigt katedralglas sägs på s 397 i källan nedan. Nordens bäst bevarade svit av glasmålningar finns förresten i Lye kyrka, som alltså är en utomordentlig sevärdhet ända ner till Frankrike.



Bänkinredningen är liksom predikstolen från 1700-talets början. Vi har inget om träskulptur men vi har kikat närmare på de solsymboler man ser i kyrkorna här och där, se Solsymbolen i Buttle kyrka.



Kalkmålningar av "Passionsmästaren" från 1400-talets mitt föreställande bl a S:t Göran, dito Martin och själavägningen. En ganska skadad passionsfris finns, inga bilder på den, men vill du veta vad Passionsmästaren vanligen sysslade med så kika på guiden till Passionsfriser. En lite ovanlig målning finns i en nisch, Himmelsk dagg.

Källor

Kyrknyckeln, Visby Stift, men citat kommer från Sveriges kyrkor, Konsthistoriskt inventarium, vol. 68, Gotland, Band IV, Halvband 1, Kyrkorna i Lina och Halla ting, som gavs ut 1964, skribenter Sigurd Curman och Armin Tuulse.

/text och foto Bernt Enderborg