Anga kyrka

Kyrkan i Anga har en av Gotlands bäst bevarade medeltida kyrkointeriörer = synnerligen besökansvärd. Kyrkan är uppförd i etapper under 1200-talet, därav helhetsintrycket. Sakristian 1800-tal. Som synes så har Anga kyrka lite ovanliga proportioner. Det beror på att tornet inte är fristående utan är en del av långhuset. Anga kyrka avslutas i öst med en halvrund byggnad som på lärt språk heter Absid.

Altarskåp 1300-tal. Dopfunt 1200-tal. Färgrika kalkmålningar, de äldsta från 1200-talet framkom vid restaurering 1946-47.



På bilden ovan syns en del av den berömda runristningen i Anga kyrka; den återfinns på nordmuren inuti kyrkan. Där står att:

--o : ger(þ)(u) ...R kirkiu : þisa : hehmu=ndr : miþ : fiau--m : eykium : ok liknuiþr miþ tuaim eykium : ok hehuiþr miþ ... botuiþr miþ ainum : eyk : ok : ahnmundr likuiþr miþ : ainum eyk : : ok fargaiR : miþ : tuaim : eykiu:m roeaikr miþ ainum : eyk : ok ioan miþ tuaim : eykium : ok : hahuer miþ : ainum : eyk : ok sihulfr miþ : tuaim : eykium ok roþualr miþ : ainum : eyk : ok ronuiþr miþ tuaim eykium : ok haluatr miþ : ainum eyk ok : alt þit : fulk : sum : hiar : hafr : arfuþi : haft : baþi : nemt : ok : onemt : þa : misku-i : þaim : guþ : baþi : lifanti : ok : dauþum

Översatt: ...gjorde denna kyrka, Hägmund med fyra ök och Liknvid med två ök och Hägvid med /../ Botvid med ett ök och Agnmund Liknvid med ett ök och Fargair med två ök, Rolaik /../ med ett ök och Johan med två ök och Hägvid /../ med med ett ök och Sigulv med två ök och Rodvald med ett ök och Ronvid med två ök och Hallvat med ett ök. Och allt det folk, som här haver arbete haft, både nämnt och onämnt, då misskunne dem Gud, både levande och döda.

Den finns också en gravsten med runinskrift norr om altaret i korhuset, om Du är intresserad av runor.



Några närmare uppgifter om triumfkrucifixet har jag i skrivande stund inte, men det står på en tvärbalk och är inte så där värst stort.



De ornamentala målningarna i långhusets valv knackades fram vid en restaurering av kyrkan 1946-47. De äldsta är från 1200-talets slut, målaren hette Halvard.



På långhusets södervägg kan man kika på den heliga Gral eller Gralen eller vad det nu skall heta.

Det kände nog inte Lancelot till. I förbigående skall vi väl tala om att enligt legenden är Gral den kalk som Jesus använde vid den första nattvarden och i vilken hans blod samlades upp vid korsfästelsen. Riddarna av Runda bordet begav sig som bekant i medeltidsdiktningen ut att söka denna.

Gustaf Fröding beskriver kalkens betydelse i en dikt vid namn Sagan om Gral:

"Gral är allt varandes hopp och hugsvalan,
Gral är juvelen med underligt sken,
siad är Gral av Sibyllan och Valan,
Gral är de vises sten."

Det där med Sibyllan och Valan vet jag inte vad Fröding har fått från, men man kan i alla fall konstatera att Gral är en behållare med religiös kraft, en sorts trollkalk eller så; se dock Angakoden.

/text och foto Bernt Enderborg