Moses i Västerhejde

På altartavlan i Västerhejde kyrka har Moses förärats en plats, till vänster om korsfästelsen och Paulus. Hur gammal tavlan är vet jag inte, men jag tror att det står 1662 under Jesus. Så här står det: 16JESVS62.

Att Moses får en plats på altartavlan under 1600-talet kan man måhända säga vara symptomatiskt. Moseböckerna införlivades som gällande lag i Sverige, vilket är skvatt galet, och jag inbillar mig därtill att mångas uppfattning om den stränga kyrkan kommer från just 1600-talet. På medeltiden var folk inte lika galna.

I 5:e Moseboken finns t ex föreskrifter om bl a kyskhetsbrott. Det står att om någon tagit sig en hustru och sen får motvilja mot henne, och sprider ut skamliga rykten, dvs att hon inte var oskuld. Om flickans föräldrar kan visa fram bevis på att hon var oskuld, så skall de äldste i staden tukta mannen och bötfälla honom. "Men om det var sanning, om tecknen till att flickan inte var oskuld, då skola man föra ut flickan utanför dörren till hennes faders hus, och männen i staden skola stena henne till döds..."

- Varför skulle inte karljäveln slås ihjäl när kvinnan skulle stenas?

Det kallas omvänd bevisbörda det där, att flickan själv skall bevisa sin oskuld. Den medeltida Gutalagen stadgar, åtminstone vad gäller våldtäkt, ett omvänt förhållande, se Gutalagens kvinnosyn, men måhända hade redan den vanvettiga 1600-talslagstiftningen införts på Gotland då målningen ovan förfärdigades.

- Moses har horn, men jag ser inte svansen.

Den behornade Moses

Att något hände med Moses då han enligt 5:e Mosebocken ånyo mottog de tio buden på berget Horeb är klart; först fick han buden som bekant på berget Sinai, men riktigt vilket berg eller område det nu än var, forskarna begrundar det där, så meddelas i alla fall att huden i ansiktet på Moses blev strålande; tyskarna säger att den glänste. Den förträffliga Alf Henriksson meddelar emellertid i sin "Biblisk historia" att i Vulgata, den första bibelöversättning till latin, så står: "quod cornuta esset facies sua", dvs att hans ansikte var behornat.

Någon anledning att säga detta har forskarna inte hittat, några urtida källor med behornat innehåll finns inte, ehuru det kan ju ha funnits, men i och för sig så tycker jag allt med tanke på en del av den lagstiftning som kungörs i Moseböckerna att den hade varit lättare att förstå om han hade haft horn, och svans.

I förbigående kan nämnas att också Michelangelo ett århundrade tidigare också satte horn på Moses, månne en själsfrände sålunda, se statyn i kyrkan San Pietro in Vincoli i Rom - lite fler exempel finns på denna Faktoid.

/text och foto Bernt Enderborg