Sockennamnet När

Riktigt vad sockennamnet "När" kommer sig av tycks ingen veta säkert ehuru ortnamnsforskare, bl a Ingemar Ohlsson, tror sig ha hittat svaret i att "när" är ett gammalt ord för "förträngning" eller liknande, och menar att det kan gälla den å som löper genom socknen, Närsån, har en förträngning i närheten av kyrkan. I förbigående får jag säga att på Eniros kartor är namnet "Närkån". Men vad det ska betyda vet jag inte, även om Allan Nilsson kanske har studerat Herakleitos, se Ormkvinnans barn.

Bilden ovan är tagen vid Dambro och visar Närsån med kyrkans topp i fonden, och det bör väl möjligen vara där någonstans som en förträngning har funnits nån gång under tidens utdragna obestridlighet. Det finns emellertid inte nåt sånt i dag, även om ån är lite grund här och där i närheten av bron. Det har stått kvarnar längs sträckan fram till kyrkan, vilket det gjort uppströms också, och inne i skogen till vänster finns fåror som visar att vatten har runnit i en avknoppning - ån rensades och rätades 1963. I vart fall bör resande uppifrån land ha observerat denna åkrumelur och kanhända är det just detta som är "näret", såvida ortnamnet kommer sig av detta.

Det finns en trevlig vandringsled längs åns båda sidor, den startar vid kyrkan och kallas Linnéstigen av någon anledning, där du kan få se detta och mera därtill, t ex Stensättningar från bronsåldern och Strömstare.



Bilden visar ån på andra sidan av Dambro, uppströms, och du ser att det är väldigt grunt, kortet togs den 26 mars 2017. Fåran nere till vänster på bilden är människogjord men annars ser du hur vattnet är rätt grunt över hällarna.

Ett annat förslag på vad sockennamnet kan tänkas betyda är helt enkelt "Ner", ty det kommer ett rev från sydväst och följer socknens östra kust hela vägen till Närshamn, insocknes folk kallar naturformationen först Burgi och sen Kullar, men revet svänger också av åt norr ett par kilometer före hamnen; mer på sidan om Hamngardi. Man kanske kan säga att huvudparten av socknen ligger i en sänka omgiven av revet i öster och norr, en sjö på hedenhösarnas tid. Kyrkan står alltså ingalunda på socknens högsta topp utan (nere) vid ån, bara drygt fem meter över havsytan. Däremot har man tagit materialet från revet att bygga kyrkan, kalkbrotten syns fortfarande längs vägen till Hörte, eller Herta som det stavas ibland.

Ån på andra sidan kyrkan

Spekulationer

Vi vet genom fornlämningar att det har bott folk i socknen väldigt länge, åtminstone i 5.000 år. När i tiden sockennamnet, eller områdets namn, har uppstått är det ingen som vet. Det kan vara från den kristna sockenbildningen då kristendomen började fastna varför det på 1100-talet byggdes en ståtlig kyrka, men det kan också vara långt äldre.

Och det är inte alls ovanligt på Gotland att det på dagens platser för nästan 100 medeltida kyrkor, som vanligen först var romanska och i mitten av 1200-talet började byggas om i gotisk stil, har funnits tidigare träkyrkor. Så var kanske fallet också i När, som i Eke, Hemse, Silte, Guldrupe, Garde, Alskog osv, men det är inte något som har bevisats.

Det fanns dock något tidigare

Ungefär en kilometer söder om kyrkan ligger gården Matisse, på vänster hand längs vägen som tar dig från kyrkan till Burgi (det står "7 Närshamn" på vägskylten av någon anledning, kanske ett kvardröjande minne från hamnens storhetstid, se Hamngardi). Och 5-600 meter österut på åkrarna bakom Mattise finns det traditioner om att en tidigare kyrka har funnits, en kyrka eller möjligen något annat, och också denna kan sägas ha legat "ner" och därtill mera mitt i socknen än dagens dito.

Det finns inget kvar att se, i dag är det bara åkrar. Så vi börjar på andra sidan vägen, alldeles mittemot, några hundra meter västerut bakom gården som också är Matisse. Jag tror att närkarna, dvs de som inte flyter omkring i Närkån, säger "Matse" eller nåt åt det hållet.



I skogsdungen några hundra meter bakom gården finns nämligen två fornborgar. Bilden ovan kommer från den längst in i dungen, som är ungefär 75x50 meter och omgärdas av en två meter bred men grund vallgrav. Det är vallgraven du ser på bilden; obs att bonden har djur där och det finns ingen särskild anledning för dessa att vara vänliga mot dig.



Den andra fornborgen, till stora delar bortodlad, återfinns i dungens östra kant, upp mot gården Kulle, varifrån man för övrigt på en åkerväg kan köra ner till borgarna. Det är bara nästan en kilometer från denna fornborg till platsen för den ovan nämnda och år 1898 bortröjda, rektangulära grund som kanske var en kyrka eller nåt, bl a tingsplats har blivit föreslaget. Denna fornborg var rund, alldeles som den i Havor, och 60 meter i diameter.

Fornborgarna har med saken att göra på så sätt att sådana vanligen tillkommit vid tiderna runt Kristi födelse och att det finns väldigt gott om liknande ruiner som den bortodlade "kyrkoruinen" som kallas kämpgravar (hårt k). Men så tycks inte vara fallet med "kyrkoruinen" utan den sägs av Riksantikvarieämbetet vara från "nyare tid". Men inte heller detta är något konstigt, ruinen efter den första kyrkan på Gotland skiljer sig inte särskilt från en kämpgrav, se sidan om En nedbränd kyrka.

Det vi vet genom borgarna är att platsen har varit bebodd ett par tusen år.

Namnspekulationer

Ett citat från Wikipedia: "Inom ortnamnsforskningen anses av enstaka forskare att ett flertal mycket gamla namn med former liknande framförallt När- härstammar från platser som haft någon form av bindning till modergudinnan När (alternativt Njärd eller Njord). Exempel på sådana ortnamn är Närtuna och Närlunda".

Och varför då inte också ortnamnet "När", som en bindning till gudinnan alltså. Uppgifterna ovan kommer från samma sida på Wikipedia som egentligen behandlar moder- och fruktbarhetsgudinnan Nerthus, som har de senare nordiska namnformerna Njärd och När.

Hörte, eller Herta, eller Herte hör man att folk säger ibland, är ett fiskeläge, och en badplats, och också detta namn sägs av Wikipedia egentligen vara Nerthus: "Hertha eller Herta är ett tyskt namn som troligen är en ombildning av den forngermanska jordgudinnan Nerthus namn". Stranden med namnet Hörte/Herta ligger tre kilometer från "kyrkoruinen".

Hörte ligger inom socknen Närs landamären men tillhör grannsocknen Burs, som vi har haft anledning att nämna vid tal om Nerthus förut, se Stavars hus, där man har gjort häpnadsväckande fynd som bevisar handel med romarna; det är fågelvägen strax över en halv mil till Stavars hus från "kyrkoruinen" vid Matisse. Och, tja, jag kan väl säga det här också: omkring 80% av romerska pengar, silverslantar, från århundradena efter Kristi födelse som hittats i Sveriges jättelika land har upphittats på Gotland, dvs folk i trakterna bedrev internationell handel redan några hundra år efter Kristi födelse. Och det förefaller som att gudinnan Nerthus/Njärd/När/Hertha var bekant för närkarna.

Då vet vi att När har varit bebott väldigt länge och att folk därstädes hade kontakt med omvärlden via handel. Och nu ska du få se nåt som vi inte vet vad det är:



Bilden visar en bildsten från När, som återfanns uppe vid Rikvide. Stenen är från någon gång mellan 400-600 e.Kr., dvs förmodligen samtida med de ovannämnda fornborgarna.

Vi har tidigare antagit att damen på bilden föreställer Vitastjärna, se Vitastjärnas dröm i Gutasagan, men kanske är det i stället modergudinnan När som sitter där. Och då kanske "kyrkoruinen" inte alls var en kristen kyrka utan ett hednatempel där gudinnan När dyrkades.

Det spökar också

I forninventeringen 1939 om den bortodlade ruinen vid Matisse sägs:

"Jag har talat med bönder, som ännu denna vinter (1939) sett ett ljussken röra sig från denna plats till nya kyrkan. De har sett det, trots att de bestämt påstår att det inte finns spöken, utan undrar vad det kan vara för naturfenomen. Andra tala ogenerat om spöken."

- Kanske har socknen När fått sitt namn efter denna jordgudinna.

/text och foto Bernt Enderborg