Arkeologins dag 2017

Den 27 augusti 2017 var det Arkeologins dag. På Gotland visades nya fynd i Kungsgården i Roma, eller Roma kloster får man väl säga. De har hittat en gäng gravar i klostrets Kapitelsal, huvudkontoret, och man tror att det är klostrets abbotar som vilar där, några av dem i all fall ty det blir ganska många chefer från 1164 då klostret anlades av munkar från Nydala kloster till 1530 då reformationen och giriga kungar gjorde slut på allt sånt där.

Ett intresserat gäng hade samlats, omkring 50 stycken sisådär, för att lyssna när arkeolog Per Widerström berättade om de fynd som gjorts på platsen innan årets utgrävning avslutades ehuru en annan arkeolog, Björn Gustafsson, stod vid sidan om och beklagade den sena skörden eftersom nya undersökningar om något helt annat redan var planerade en bit ifrån ruinen.



Här ser du några gravar i Kapitelsalen: två som inte undersökts, i högra nedre hörnet en utgrävd och till vänster ligger några av de plattor som legat ovanpå hällkistorna. Vi har bara några namn på abbotar, de finns redovisade på Wikipedia, Petrus (lärjunge till själve Bernhard av Clairvaux), Johannes, Hans och den siste Johannes Bohnsack, som åkte ut och begravdes i den närbelägna sockenkyrkan i Björke.

Du ser också att det finns två outgrävda gravar ty arkeologerna fick av någon outgrundlig bara tillstånd att gräva ut två.



De outgrävda gravarna längst ner och de utgrävda längst upp; den till vänster har en liten kudde av sten. Per sa att det var det gotländska samhällets elit som låg där, och så är det väl delvis ty detta var för tiden lärda män och som bl a hade ett eget handelshus i Riga varför de kom väl till hjälp, ibland i alla fall, i den gotländska utrikeshandeln, som dock redan var omfattande när klostret grundlades 1164 på mark som låg på området för Gutnaltinget, där Gotlands allting brukade hållas, se Gotlands organisation; det antas att det var detta Gotlands högsta styrande organ som gav munkarna från Nydala kloster såväl tillstånd att anlägga klostret som att peka ut platsen för detta.

Vi har försökt beskriva platsen betydelse på sidan Gutnaltinget - marknadsplats, varv.



Vanligen visar arkeologer inte upp skelettdelar men i dag gjordes ett litet undantag ty Per hade en poäng med detta. Tänderna tillhörde med stor sannolikhet någon av abbotarna, det var bara sådana som begravdes i Kapitelsalen, och Per sa att tänderna var ovanligt slitna samt att han hade lidit av fruktansvärd tandvärk; en inflammation hade nästan ätit sig igenom benet över hakan. Och för saken skull kan Guteinfo lägga till att abboten nog hade bett S:ta Apollonia lindra hans elände, se Rone kyrka.

Per som har kikat på många gotländska skelett från tidigare tider sa att han inte hade sett något liknande; tänderna var slitna på ett ovanligt sätt. Han sa att detta månne berodde på vällevnad, något som emellertid hela Cistercienserorden hade vänt sig mot och i stället infört de strängare benediktinerreglerna, och kanhända på för mycket sötningsmedel som t ex honung. Cisterciensermunkarna i Roma kloster har tillskrivits många nyheter i Gotlands arkitektur- och konsthistoria, och varför inte också sötade livsmedel. Huruvida allt som sägs om munkarnas kunskaper inom dessa områden kan vara sant är väldigt svårt att avgöra, men att munkarna i klostret skulle arbeta var självklart, de arbetade på riktigt med jordbruk och hade därför avskaffat en massa onödiga religiösa hyss och regler.

Per visade också upp något intressant:



På bilden ser du Per hålla fram en bit av vad de tror vara golvet i Kapitelsalen, någon sorts glaserad kakel; han visade också en bit puts som var utsmyckad (Per hade vänligheten att hålla fram sakerna så att jag kunde fotografera ordentligt).

Det är intressant. Kyrkan som är det enda som är kvar av hela anläggningen, förutom murar på och i marken, sägs vara den bäst bevarade romanska ruinen i Sveriges land, och att de munkar som fanns på klostret var bevandrade i allehanda hantverk är klart nog, kanske de rent av hade med sig en hopen nya metoder för att skapa saker och ting även om gutarna sedan länge hade kunskaper om smide, stenarbeten, måleri och annat sånt , se t ex träskulptur, där vi emellertid än så länge bara visar upp Viklaugruppen.


Arkeolog Per Widerström

Bilden på Per är med för att illustrera en fråga från den intresserade publiken. Eftersom tänder visades upp så undrade någon om det också fanns kvar hår och skägg och sånt. Det finns det inte. Per berättade att hår och sånt bryts ner ganska fort och gubbarna har legat där ganska länge och därtill sa han att de enligt ordensreglerna skulle vara renrakade varför något vackert nytestamentligt skägg som Per har hade de inte (jfr tillsyningsmannen på Stora Karlsö, sista bilden, som väl hade gammaltestamentligt skägg).

Historiska spekulationer

Arkeologerna har förstås nyktra förväntningar på vad de tror sig kunna utläsa av fynden, men vi ska dra det hela lite längre, något lite sammanhang och platsens betydelse i Gotlands historia.

Roma kloster sysslade bl a med internationell handel, export i alla fall, t ex genom handelshuset i Riga, men å andra sidan har gutarna sysslat med sen sådant sen hedenhös, se t ex kolonierna.

Hoppeligen har du läst sidan om Kristi riddares gård på riddarnas ö, där du kan läsa bl a lite om Rigas utveckling, och att en av abbotarna fått brev från påven om hjälp med att förbjuda gutarnas handel med vapen, hästar, skepp, livsmedel och andra varor med folken kring Finska viken.

Huruvida abboten, kanske den vars käke visas ovan, lyckades vet vi inte så noga, folk som bedriver olagligt handel har alltid förekommit, men att på den tiden inte åtlyda vad den katolska kyrkan ville var nog bra dumt. Klostrets internationella nätverk var säkert gutarna till hjälp med att skapa nya kontakter och affärsmöjligheter på kontinenten, t ex de tusentals dopfuntar som exporterats från Gotland, men de såg alltså också med påvens hjälp till att förstöra vissa affärsområden som t ex vapenhandeln och livsmedel med folken kring Finska viken.



Den andre arkeologen visade upp en teckning gjord i en hast med dotters tuschpennor, om jag minns rätt, för att visa var Kapitelsalen låg (det andra röda rummet från höger). Det som utgrävts kommer att läggas till igen men det kommer att lämnas markeringar på marken var murarna går.

Det är arkeologen på bilden som ansvarar för den andra utgrävningen som nämndes ovan. Den handlar nog mera om vad folk hade för sig på området för Gutnaltinget; man har redan konstaterat ett omfattande hantverk, t ex tillverkning av svärd och svärdsknappar, men det här bör rimligtvis utforskas vidare för att lägga ytterligare pusselbitar till Gotlands märkvärdiga historia. Det bör nämnas att det har gjorts tidigare utgrävningar för att försöka utröna detta men härom har jag ännu inte läst någon rapport, det kommer med tiden. Men det är i alla fall roligt att tänka på att folk har förfärdigat svärd på platsen men att en abbot fick i uppdrag att se till att de inte såldes till folken runt Finska viken, Karelen och ditåt emedan de skulle kristnas. Det är emellertid inte säkert att svärdtillverkning och säljförbud sammanfaller i tid, men exporten gällde ju också livsmedel, se Munkhuset vid Möllebos, och klostret antas ha exporterat bl a livsmedel (kom också gärna ihåg att Romakloster hade en femtedel, eller, så av hela Estland i sin hand - det var Sveriges rikaste kloster).

På sidan om Kristi riddares gård på riddarnas ö, som handlar om Visbys utveckling och kristnandet av Balticum, säger Yrwing att "De som lät bygga helgeandshospitalet måste nämligen ha avsett att skapa ett helgeandshus för ön i dess helhet." Och så påstår han att gutarna själva inte kan ha gjort detta utan att den enda tänkbara byggherren är Tyska orden, men undertecknad kan gott tänka sig att gutarna och Romakloster var inblandade i det där, varför inte killen med tandvärk ovan.

Till sist ska vi tacka Per Widerström för den utmärkta visningen och de kunskaper vi fick: tack Per!

/text och foto Bernt Enderborg