Lau kastal

Alldeles norr om Lau kyrka ligger ruinerna efter den medeltida prästgården. Kärnpartiet är en nästan kvadratisk kastal, 11,70x12,30 meter, som senare har byggts ut. Valvet du ser på bilden tillhör kastalen med två meter tjocka väggar, tjockare än tillbyggnaderna, som uppenbarligen burit några våningar till; hur många vet vi inte, jämför kastalen i Kräklingbo.



Kastalen, se Guide Gotland, sägs vara från 1100-talet medan tillbyggnaderna är från 12- och 1300-talen. Denna datering kan ifrågasättas, ty i tidigare historieskrivning påstods att kastalen i Visby, Kruttornet, var äldst av alla, daterat till 1100-talet, och därför förebild alla andra sådana på Gotland. Så är det inte, t ex kastalen i Hamra är äldre.

I förbigående kan nämnas några hundra meter norr om kastalen finns ett gravfält med 25 runda och fyllda och stensättningar från tiderna kring Kristi födelse (kanske nåt från bronsåldern också, som skeppssättningarna en långkilometer längre åt norr). Det finns förresten ett större gravfält halvannan km söder om kyrka också, över 100 fornlämningar, men det är yngre än det norra - från tiderna mellan Kristi födelse och vikingatiden ungefär.



Det återstående valvet täcker det ena av kastalens två rum. Den understa våningen på kastalerna vad försedda med stenvalv (kanske säkert förråd) och ingången fanns på andra våningen.

Lau kastal är utan vidare en sevärdhet i hela Norden. Den har förmodligen sina rötter i vikingatiden, utbyggd under medeltiden och ligger alldeles bredvid den tidigare korsformade kyrkan - du kan fortfarande se detta såväl på in- som utsidan av kyrkans södra vägg - som har berett så många historiker problem. Det är nämligen den största kyrkan på landet och många är teorierna. I förbigående ska jag bara säga att det finns en välbevarad och stor vikingahamn i Lau socken, men än så länge berättar jag inte var utan tillägger bara till teorierna att "dei va gutt om lauboa" fram till mitten av 1300-talet.

I Lau socken finns alla de vanliga historiska perioderna väl representerade, mer än vad du tror.

/text och foto Bernt Enderborg