Suderbys Herrgårds utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
Suderbys HerrgårdToftavägen 201 Västerhejde621 99 Visby Tel: 0498-29 60 30 Hemsida Från hamnen / flygplatsen AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet |
04) Alt ir baugum bunditBogeviken på vinterbilden ovan, där du ser tornet av Boge kyrka mitt i bilden om du kikar efter, var på vikingatiden en av den största vikingahamnarna i Östersjön. Svensk historieskrivning har alltid velat att den västra sidan av Gotland, dvs den som vetter mot Sverige, skall ha varit den där den mesta vikingatida handeln bedrevs men detta är ingalunda skrivet i sten.
Anledningen till denna slutsats sägs oftast vara att man har hittat mest nedgrävda skatter på den västra sidan. Och det kunde väl sägas vara fallet ända tills för några år sen då man fann Spillingsskatten som i ett trollslag med sina 50 kg silver vände upp och ner på statistiken. Och ännu värre blir det när dagens numismatiska professorer säger att handeln med fastlandet inte kan ha varit särskilt omfattande emedan fynden av svenska pengar från tiden ifråga är få ehuru det enligt andra professorer på fastlandet har slagits enorma mängder svealändska mynt. En annan anledning till slutsatsen att det på den västra sidan av Gotland bedrevs mest handel är att Visby småningom framvärkte där. Glöm emellertid inte Vikingarnas Västergarn och hamnen i Fröjel, se översiktlig information om sistnämnda på sidan om socknen - ett av de viktigaste fyndområdena i Sverige. Riktigt vad som är sant är inte gott att veta, och kanske finns ingen anledning att fundera över vilken sida av Gotland lejonparten av handeln bedrevs ty det var nog rätt lika på båda sidor; obs dock kolonierna varav de flesta nås lättast från den östra sidan. Tillbaka till Bogeviken. Vad betyder sockennamnet Boge egentligen? I Svenskt ortnamnslexikon, utgivet av Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI), kan man läsa att Boge syftar till det forngutiska ”baugr” (ring), som i sin tur skulle syfta på vikingatida Bogevikens buktande form (Agneta Sundström SOFI). - Buktande form? Detta uttryck leder nog tanken fel, Bogeviken är mera som en rund, inverterad halvö. Men vilken båge, kurva, krok, ring som folk tänkte på då Boge namngavs är väl inte helt säkert. Det kan vara Bogeviken (sidan handlar om Sju strömmar), någon åsrygg som löper i södra kanten av Bogeviken eller det kanske rent av är det korallrev som Slite ligger på (den kan sägas vara en sorts båge, vilket måste ha varit ännu tydligare på vikingatiden, se Raukar i Slite). Det går nog också bra att säga att Bogeviken är så gott som helt omsluten av en ring av land. Om jag tar och tänker på det så kanske Bogeviken helt enkelt betyder Ringviken, något som ju är ett utmärkt namn och som alla som har sett Bogeviken skulle hålla med om. Alt ir baugum bunditRubriken på denna sida kommer från Gutasagan, som nedtecknades i början av 1200-talet: "Alt ir bagum bundit". Mystifaxer brukar ju tolka detta till "Allt är bundet i ringar", se Gutasagan. Men det är förmodligen just så som sockennamnet Boge, ensamt i sitt slag i Sverige, skulle har skrivits - Baugum - jämför gärna med att envist folk än i dag säger Habdum om det standardiserade sockennamnet Havdhem./text och foto Bernt Enderborg |
|