Suderbys Herrgårds utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
Suderbys HerrgårdToftavägen 201 Västerhejde621 99 Visby Tel: 0498-29 60 30 Hemsida Från hamnen / flygplatsen AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet |
Triumfkrucifixet i Öja kyrkaFrån den katolska tiden kommer utsmyckningar i de medeltida kyrkorna på Gotland. Nere på Storsudret i Öja besökandsvärda kyrka hänger Öjakrucifixet i triumfbågen och bredvid står skulpturer vid namn Öjamadonnan, jungfru Maria som mater dolorosa, och lärjungen Johannes som fick sig en extra mor vid tillfället.
Statyerna är förstås kopior av originalen, som är indragna till något museum, kanske Visby som inte har något liknande själv att visa upp, medan själva krucifixet har hängt i kyrkan sen 1200-talet. Skulpturerna tillsammans utgör vad man kallar en kalvariegrupp, alldeles som i t ex Rone kyrka. Carl R. af Ugglas säger i sin avhandling, Gotlands medeltida träskulptur till och med höggotikens inbrott", Alb. Bonniers boktryckeri 1915, s 420: "...förvisso ett af de skönaste skulpturmonumenten ej blott på Gotland, men i hela norden. Vid Hejnum- och Tingstäde-mästarnas sida står dess upphofsman som en af vårt lands verkligt betydande medeltida plastiker." Med plastiker menas i detta sammanhang träskulptur, eller så. Hejnum- och Tingstädemästaren har vi ännu inte redogjort för (det är obegripligt mycket läsning) men det kommer med tiden. Viklaugruppen, som har skapat betydande verk i Europa, finns dock på en sida. I de två översta fälten inom själva ringen - dessa kors kallas förresten ringkors, vanligast på Gotland - ser man vad som sägs vara sörjande änglar vilket förefaller mig obegripligt men påstås vara ett uttryck för att Jesu död sörjs såväl på jorden som i himmelen. Till vänster ser du det nedre vänstra fältet inom ringen som visar hur Adam och Eva könlöst företar sig äppelätande och syndafall - den gamle ormen ringlar runt trädet och har människoansikte - och inte för att jag kan teologin men visst var det något av det där som Jesu offerdöd skulle avhjälpa. I det högra nedra fältet blir Adam och Eva utdriva ur paradiset emedan de åt förbjuden frukt och lärde sig skilja på gott och ont vilket Gud hade tillstatt dem att allt låta bli. Såvitt går att förstå är vi sen dess tvungna att med Jesus som föredöme försöka tänka själva (se de berömda skulpturerna i Gammelgarn) och vi karlar skall arbeta i vårt anletes svett och kvinnorna fick ett helvete vid barnafödande. Det förefaller mig dock som att kvinnorna fick en alldeles för stora skopa ty också de är oftast tvungna att arbeta i sitt anletes svett, och därtill ibland medan karlarna bara sitter och tittar på. Alla kvinnor på jorden borde åtminstone ha en tvättmaskin. Att skulpturerna är tillkomna under det gotiska stilidealet framgår bl a av att Jesu fötter är ordentligt fastspikade. Nåt som är underligt är inte kronan på huvudet utan att han saknar det vanliga sticksåret på vänstra sidan, jag kunde inte se nåt sånt, jämför t ex med krucifixet Stenkyrka kyrka som är en blodig historia. Krucifixet i Stenkyrka bär nog en annan grundtanke än det ovan i Öja, där Jesus är krönt och fix och färdig för sin roll i himmelriket, men i Stenkyrka är han mera människa och dör i blod och skräck alldeles som du och jag skulle ha gjort. Krucifixet i Öja är ett väldigt vackert arbete, ett av de mest beundrade på Gotland, och det är väl använd tid att beskåda detta en stund också för folk som tror på något annat, t ex humanism. Det är stor konst. Vill du se ett vackert ringkors till så rekommenderar vi det i Fröjel, för övrigt så finns enligt Joanna Wolska i boken Ringkors från Gotlands medeltid, Stockholm 1997, också ringkors i Alva, Ardre, Barlingbo, Burs, Bäl, Eskelhem, Etelhem, Fide, Halla, Hamra, Hejnum, Klinte, Lau (ett av Nordens största krucifix), Lokrume, När, Rone, Rute, Sanda, Sundre och Stånga. /text och foto Bernt Enderborg |
|