Visby underkastelsebrev

Den officiella historieskrivningen har alltid sagt att efter inbördeskriget 1288 mellan den fria gutniska republiken Gotland och staden Visby så delades land och stad åt. Gotland fortsatte som republik i många århundraden medan Visby utvecklades till en Hansestadt. Jag tror inte att det stämmer.

När de hade slagits trötta i inbördeskriget hänsköts tvisten till en förlikningsman, den svenske kungen Magnus Ladulås. Gutarna (landet) hade redan frivilligt gått under svea konung för handelns skull och betalade en låg skatt av denna anledning, men staden (borgarna) hade inget sådant förhållande till någonting förutom som en del av Gotland varför de nödgades krypa rejält.

Ur underkastelsebrevet av den 9 augusti 1288:
”Allom som detta bref se, tillönskom vi, Visby stads föreståndare och rådmän, så gotländske som tyske, helsa och välgång med Gud, samt låtom komma till en hvars kunskap att, emedan vi hafvom felat mot vår herre, svears och götars konung, som vi alltid viljom vara underdånige, lofvom vi af god tro i allt hålla, att den oförrätt vi af honom anses hafva honom tillfogat, nämligen att vi hafva omgifvit vår stad med murar och, genom att fördrifva de gotländske bönderna, åstadkommit något oväsende och förnärmat det kungliga majestätet, utan motsägelse och återfordran på bestämda, nedanför antecknade terminer betala två tusen mark rent och oförfalskadt sifver, i vanligt mynt nämligen så att /../

Dessutom lovfom vi, att, om af olycklig tillfällighet någon oenighet skulle uppstå mellan oss och landsgutarne, skolom vi stilla densamma på godt manér, om vi kunnom, och om detta ej skulle kunna ske på godt manér, skolom vi klaga deröfver hos vår herre konungen, och skolom vi ej skrida till någon hämd mot dem, derest de icke så hastigt öfverrraska oss, att vi tvingas möta våld med våld."

Dessutom
Förutom böterna till kungen för ringmuren och fördrifvandet, skulle staden ersätta gutarna den skada som tillfogats dem med 500 mark penningar.

Av någon anledning sägs också att om gutarna, inte staden, skulle uppresa sig mot kungen, så skulle Visby med all sin förmåga motverka detta, och om gutarna på annat sätt skulle visa sig upproriska så skulle staden på första anmodan och erhållen kunskap därom lämna all möjlig handräckning att förmå gutarna till sin skyldighet.

Vad skall man tro
Den Gutniska republiken hade frivilligt ställt sig under svea konung medan staden putsar skor så att det ryker.

Visby förpliktas "motverka" ett gutniskt uppror. Därtill, om gutarna på annat sätt trilskas, skulle Visby fungera som angivare och dessutom lämna all möjlig handräckning för att slå ner gutarna. Visby åläggs att betala krigsskadestånd till gutarna - att vinnarna skulle betala krigsskadestånd till förlorarna är väl inte så där vanligt.

I detta Visbys underkastelsebrev anges också klart och tydligt anledningen till inbördeskriget 1288, borgarna hade "omgifvit vår stad med murar" och gett sig till att "fördrifva de gotländske bönderna". Visby är en stad som hade utvecklats under det gutniska Alltinget. Det var inte alls Visby som hade några handelsprivilegier någonstans, utan Visby hade hela tiden levat på de privilegier som handelsrepubliken Gotland hade skaffat sig i olika länder.

Om Visby vunnit och ifall sveakungen hade haft så mycket makt som inbillats svenska folket, så borde orden ha fallit annorlunda i underkastelsebrevet - något som gutarna för övrigt bevisade redan 1313 då den svenska armén slogs sönder och samman på Röcklinge backe i Lärbro, och det endast av gutarna på norra Gotland.

/text Bernt Enderborg, illustration Lotta Ingelse