Suderbys Herrgårds utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
Suderbys HerrgårdToftavägen 201 Västerhejde621 99 Visby Tel: 0498-29 60 30 Hemsida Från hamnen / flygplatsen AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet |
Näs kyrkaNäs kyrka ligger i "sandstensområdet" på Gotland och är sålunda byggd av sandsten under 1200-talet; altaruppsatsen från år 1692, av sandsten även den.
Den senaste restaureringen utfördes 1990, och interiören är i dag en pärla med bl a intressanta kalkmålningar och putsristningar, se t ex Tjuvmjölkerskan och och flera skeppsristningar: Det har skrapats fram rester av en passionsfris. Vi visar ingen bild på denna utan kika på sidan om passionsfriser där andra visas. Triumfkrucifixet är en kopia, rester av det ursprungliga från 1300-talet är numera uppsatta i tornrummet. Predikstol från 1700-talet. På det katolska altaret i långhusets nordöstra hörn för Jungfru Maria har nutiden ställt upp en liten staty av henne. Dopfunten är från 1699; det finns dock rester av en tidigare funt i kyrkan. På långhusportalens högra sida återfinns dessa tre skulpturer, rätt små. Vilka dessa är vet jag inte i skrivande stund, men tretal är det å andra sidan rätt gott om i kyrkohistorien. Men det kan vara jordiska figurer också, t ex beställarna eller byggmästarna, kanske näsboar från 1200-talet ty kyrkan är för ovanlighetens skull uppförd i ett svep. Strax utanför kyrkogården på södra sidan ligger några ditsläpade fornlämningar från hedenhös. På bilden ovan ser du en gammal kvarn, malstainar, den behöver inte nödvändigt vara från stenåldern men är nog rätt gammal i alla fall. Det ligger också en svärdslipningssten på samma ställe. De lärda tvista om hur gamla dessa stenar är - det finns över 3700 likadana skåror i såväl kalk som granit - och något alldeles säkert svar finns väl inte. Själv skulle jag tippa att så länge som metall har använts på Gotland så har folk haft behov av att på ett eller annat sätt slipa produkten, men det gäller förstås också stenyxor och andra stenföremål som det har hittats tusentals av på Gotland, se Tillverkning av stenyxor månne. Det ligger en sten till på platsen men riktigt vad de kan ha använts till vet jag inte, kanske ett byggnadsverktyg. På kyrkogården ligger också ett gammalt ankare och pryder sin plats. Förutom att vittna om ett sjöfarande folk så tycker åtminstone jag att det är en besynnerligt bra symbol för en kyrkogård. Enligt Svenskt Diplomatarium, sdhk-nr 1703, utlovade påven Bonifatius VIII anno 1296 1 år och 40 dagas avlat för dem som besökte Johannes Döparens kyrka i Näs socken på Gotland. Besöken skulle ske på Johannes Döparens dag, Jungfru Marias helgdagar, S:t Nicolaus' och S:t Blasius' dagar eller Kristi himmelsfärds dag - kyrkan var uppenbarligen helgad åt Johannes Döparen, kusin till Jesus, under medeltiden. /text och foto Bernt Enderborg |
|