Långt i Aifur

Pilgårdsstenen är en ganska obetydlig röd sten. Den är emellertid fullristad med runor uppifrån och ner. Stenen som kallas Pilgårdsstenen är från 900-talets slut och hittades i Boge på östra Gotland. Att Bogeviken har varit en väl använd hamn under vikingatiden kan väl knappast betvivlas, allra helst inte sen den största vikingatida silverskatt som någonsin har hittats återfanns väster om viken.

Den bysantiske kejsaren Konstantin Porphyrogenetos säger i sin bok "Om rikets styrelse" att det största äventyret på floden Dnepr mellan Kiev och Konstantinopel är de sju forsarna vid namn: Essupi, Ulvorsi, Galandri, Aifur, Barufors, Leanti och Strukun. De olika namnen sägs i tur och ordning betyda: sov inte, holmfors, ringande, alltid farlig, varufors, leende och struken. Det är nordiska namn, antagligen gotländska.

Ristat på Pilgårdsstenen står:
"Bjärt målad uppställde denna sten Hegbjarn och hans bröder Rodvisl, Oystain och Edmund som hava uppställt stenar till minne av Ravn söder om Rufstain. De kommo långt i Aifur. Vivil befallde."

Vad hade de strax norr om Svarta havet att göra på 900-talet? Vad betyder det att de kom långt i Aifur? Kom de fram eller inte? Och vad sa Ravns farbröder Rodvisl, Oystain och Edmund till Hegbjarn när han frågade efter Ravn?

Pilgårdstenen är nog den mest intressanta runsten som överhuvudtaget finns.

/text och foto Bernt Enderborg