Kasta den första stenen

Det har till sist slagit mig att då jag har tagit del av målningar och skulpturer i kyrkorna på Gotland så har jag inte har hittat en enda framställning av den allmänbekanta regeln att den som är utan synd skall kasta den första stenen. Berättelsen måste ha varit i svang närmare tusen år i Sverige, den är lätt att förstå och vänder sig direkt till samvetet varför man får anledning att "väga sin själ". Det är Hundlausar på bilden.



Här skall jag dra ut det hela lite längre och därtill påstå att det är en regel för hur lagar bör tolkas, men först historien:

I Johannes evangelium 8:3-5 berättas om hur när Jesus undervisade så kom skriftlärda och fariséer dragande med en äktenskapsbryterska som tagits på bar gärning. Förmodligen hade han tidigare sagt något om att "döm inte så skall du inte bli dömd" eller något åt det hållet. De säger att enligt den mosaiska rätten så skall hon straffas genom att stenas till döds varefter de frågar Jesus hur de bör göra. Jesus böjde sig ner och skrev i sanden men när de propsade på om ett svar så sa han att den som är utan synd skall kasta den första stenen.


Från dopfunten i Vänge kyrka, Stefanos stenas, se Tuppundret i Stånga

Efter att ha rådfrågat Sven-Erik Pernler som bl a är kyrkohistoriker om han kände till någon sådan framställning - nej, det gjorde han inte - och om inte detta var konstigt så svarande han sammandraget:

- Jag tror inte att det finns någon sådan framställning på Gotland, kanske att det heller aldrig funnits någon. Såväl kvinnan som männen var och förblir anonyma. Att predika över texten är en sak, att låta den ta plats på en kyrkvägg en annan. Till detta kommer att medeltiden verkligen kände en synderska som omvänt sig och kommit Jesus mycket nära i sitt liv: Maria Magdalena. Hon fanns som föredöme och förebild i snart sagt alla kyrkor; ett antal belägg är bevarade från Gotland. Och kunde hon, en omvänd synderska, nu stråla i gyllene kläder i ens egen sockenkyrka, ja då fanns det kanske hopp trots allt också för en själv! Och männen som utnyttjat kvinnor ville kanske inte bli påminda om det genom att se sådana (sig själva) framställda i det egna kyrkorummet.


Själavägningen i Anga, se dock främst den i Vamlingbo

Om man i dag, juni 2016, tar del av inlägg på Facebook, eller något diskussionsforum, så ser man snabbt att folk inte drar sig för att kasta den första stenen. Till och med folk som påstår sig stödja kristna grundvärderingar kastar tonvis av sten. Statsministern, miljöpartister, kristna, muslimer, invandrare, färgade, flyktingar, tiggare, vänsterkommunister (?) och många, många andra ligger alla begravda under varsitt lastbilslass. Något större moralhaveri kan man blott svårligen tänka sig.

Allting var klart: lagen, bevisfrågor, brottet och därmed att hon skulle stenas till döds.

- Men hur bör man tolka lagar?

Det är en väldig skillnad på bokstavstrogen tolkning och så gott som allting annat. I dagens Sverige finns ingen regel som talar om att "så här skall lagar tolkas" utan det som mest praktiseras är att man kikar efter i förarbetena till lagen och tolkar den utifrån vad lagstiftaren kan tänkas ha avsett. Där får man ofta svar, men långt ifrån alltid.

Kanske kan man med Dostojevskij tycka att det enda sätt vi har att tolka lagar och föreskrifter i Bibeln är att med fri vilja göra detta med Jesus som föredöme, som han säger någonstans i Bröderna Karamazov. Och kom nu ihåg att Jesus i Bergspredikan säger att han inte har kommit för att ändra lagen, dvs han upphäver inte tidigare lagar, utan han tolkar dem, eller kanske bör man säga dömer, annorlunda.


Från en fris på Källunge kyrka

Ofta förefaller det mig utomordentligt underligt att man sopar bort tusen år av kultur i Sverige i rädsla för att bli anklagad för att sprida religion. Regeln om att man inte skall kasta den första stenen har folk fått höra och diskuterat länge i Sverige, och det är bara att kika på Internet för att inse att många i nutiden inte känner till den. Man kanske kan förstå varför Jesus satte sig ner och skrev i sanden.

Och varför inte också dra sig till minnes att i Gutasagan sägs att gutarna blev kristna beroende på den höga moraliska standard som fanns i kristendomen, se Den första kyrkan, ett slags praktiskt angelägenhet, men denna moraliska standard tycks mig i vår tid långsamt dö sotdöden.

Ännu lite till

- Har du sett Forrest Gump?

Efter att hans mamma har dött, bosätter han sig i huset där han växte upp. Och en dag när Jenny knarkat färdigt kommer hon till Forrest, som ger henne skydd och vila. När hon kvicknat till besöker de huset där Jenny växte upp, och eftersom Jennys far begått övergrepp på henne och hennes syster så bryter hon ihop på marken efter att på huset ha kastat alla stenar hon i förtvivlat vredesmod hittade. Forrest som berättarröst säger nåt i stil med:

- Ibland tycks det inte finnas tillräckligt många stenar.

/text och foto Bernt Enderborg