14) Själv viljande

Ur Gutasagan

So gingu gutar sielfs wiliandi vndir suia kunung þy at þair mattin frir Oc frelsir sykia suiariki j huerium staþ. vtan tull oc allar utgiftir. So aigu oc suiar sykia gutland firir vtan cornband ellar annur forbuþ

Översättning

Så gick gutarna av egen fri vilja under svearnas kung, så att de kunde fritt och utan risk fara till alla platser i Svea rike utan tull och andra avgifter. Så äga och svearna fara till Gutland utan kornband och andra förbud.

Kommentar

Översättningen som kommer från boken Skånelagen och Gotlandslagen har ett lite konstig perspektiv. Undertecknad tycker att det står: Så gick gutarna själv viljande under svea konung för att de måtte fritt och oantastade besöka sveariket på varje plats utan tull och alla utgifter. Så äga ock svear besöka Gutland fritt utan kornband eller något annat förbud.

I förstone kan skillnaden på översättningarna tyckas hårfin. Men den offentliga översättningen har lett till uttryck som att gutarna underkastade sig sveakungen och att denna underkastelse var det viktigaste eftersom gutarna ville ha skydd på sin egen ö av det "militärt starka sveaväldet", "det unga framväxande sveariket" eller något annat luftslott. Oavsett vilket datum man menar att gutarnas "underkastelse" skulle ha ägt rum så fanns det inte något sveavälde av sådan makt eller omfattning att det kunde hävda någonting överhuvudtaget på fjärranväga öar.

I den andra översättning, så som jag läser texten, finns ingen underkastelse. Utan precis som i dag så var Mälardalen deras största marknad och att ha en fot med i spelet där måste ha varit synnerligen viktigt, t.o.m så viktigt att de med fri vilja gick under kungen. Vi påminner om att tidigare i krönikan så utpekas svearna som bråkstakar, varför det gutniska Alltinget blev tvungna att ingå i stadgad rätt med dem. Detta är emellertid inte samma sak som att svearna kunde hävda någon makt på Gotland, och det står ju också i krönikan att många hade försökt men ingen lyckats.

En liten undran

Det roligaste när man läser svenska forskare som skriver om detta är att de finner för sant att svearna var bråkstakar, att gutarna underkastade sig och att den starka sveamakten skulle skydda Gotland, vilket inte står i Gutasagan, medan man finner det högst tvivelaktigt att gutarna frivilligt gick under sveakungen, att detta skedde för handelns skull och att skyddet inte alls avsåg något svealändskt skydd av Gotland i sig, vilket däremot står i klartext.

- Är inte sånt konstigt?

/text och foto Bernt Enderborg