Storugns utflyktsguide


A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Partek Nordkalk Storugns AB

Storugns
620 34 LÄRBRO
Tel: 0498-22 71 00
Hemsida

Från hamnen / flygplatsen



Aktiviteter

Aktiviteter karta
Aktiviteter databas
Dagens evenemang

Bra att veta

Apotek
Bankomat
Bibliotek
Gymnastikhallar
Köpcentra
Lasarett
Polis
Rastplatser
Samhälle
Skola
Systembolag
Vårdcentraler

Nyheter

Radio Gotland
Aftonbladet
Dagens Nyheter
Expressen
Svenska Dagbladet
Det bronsålderstida stenröset vid Ullviar är 24 meter i diameter, 3,5 meter högt och ett av Gotlands 400 storrösen från bronsåldern.

Ullviar i Eskelhem

Ullviar är nog inte själva röset utan ett platsen, ty det ligger lämningar efter huskroppar på platsen, kämpgravar, någon skeppssättning och ett par hundra gravar alldeles i närheten, dvs i gränstrakterna mellan socknarna Tofta och Eskelhem. Och som du ser på bilden ovan är det i nutiden en alldeles förnämligt skön hage där lamm är nyfikna men ingalunda farliga (ifall du inte får syn på en sån här). Du ser kanten av röset till höger på bilden ovan.

För skoj kan vi väl också tillägga att på fastlandet (Sverige) säger man "får" om djurrasen lamm. Min älskade syster säger att: "På Gotland säger vi lamm och lammungar, och den som inte begriper det är en fårskalle."

Ullviar

Ett bronsåldersröse är anno 2010 vid pass 3.000 år gammalt. Och som sagt, det finns ovanligt många sådana på Gotland, omkring 400 störrösen, och de förefaller därtill vara arkitektur allihop, se röset vid Kauparve.

Ullviar

En samtida skeppssättning ligger alldeles vid ingången till den hage där stenröset återfinns - stenröset syns mitt i bild om du kikar efter. Det finns också gravfält och huslämningar i närheten, minnen från bronsåldern fram till järnåldern, rätt gott om dem till och med.

Ullviar

En av gåtorna med detta fornlämningsområde är dess namn - Ullviar. Det finns nämligen i de isländska sagorna, knappt omnämnd sägs det, en gud vid namn Ull, fornnordisk kallas han. Och det är ju tur i och för sig, att de isländska sagorna nämner Ull, ty eljest skulle ingen människa i hela världen aldrig någonsin ha hört talas om honom. Tja, utom möjligen i Uppland förstås, där de har hittat en kultplats helgad åt honom: kultplats (obs dock Hule hällar).

- Visst kan man fråga sig varför de bygger en kultplats på 400-talet i Uppland åt vår bronsåldersgud?

Den andra delen i ordet "Ullviar" är också knepig, ty varenda historieintresserad svensk vet att ett "vi" är en kultplats. "Viar" är förstås plural, dvs Ullviar betyder den fornordiska guden Ulls kultplatser.

Men informationsskylten om Eskelhem, som står strax bredvid den makalösa kyrkan, se t ex Världsalltet, ger måhända en bättre förklaring på namnet Ullviar ty den meddelar att senare tiders forskning visat att namnet har skrivits Ulfvide; det står i Storskiftesakten år 1761, säger Ingemar Olsson på sidan 136 i boken Gotländska ortnamn (ISBN 91-85716-73-1). Namnet kanske inte alls innehåller ett "vi" utan "vidhe" som är ett ord för skog. Möjligen betyder alltså Ullviar helt sonika "Ulfs skog", säger skylten, men det skulle förstås lika gärna kunna betyda "Vargskogen".

Strunt samma! Ullviar är i alla fall en skön hage med utomordentliga lämningar ända sen bronsåldern. De är lätta att se, det är ett skönt område att promenera och samtliga spekulanter i fornnordisk religion bör rimligen få tankar.

/text och foto Bernt Enderborg

Utflykt

Badplatser
Fiskelägen
Fornborgar
Gravfält
Hamnar
Insjöar
Kyrkor
Kämpgravar
Medeltida hus
Museer
Naturreservat
Några platser
Raukfält
Stenrösen
Skeppssättn.
Ängar
Öar

Ställen

Fårö
Visby

Annat

Artiklar
Bildstenar
Fauna
Flora
Geologi
Historia
Mytologi
Målningar
Runor
Sagor
Skulptur
Slipskåror

Årtalshistoria
Sök med ett ord

Visby placera märke

Väg högerklick
Sök gata i Visby


Gotlandsguiden

Behöver du en guide till bussen eller gruppen?

- Kontakta Annika Lindh.

Gotland på mobilen

Nu kan du nå alla utflyktsmål också på en sida som anpassats till mobilsurf, se

www.guteinfo.com/mobil/

Vi utvecklar och förbättrar denna sida oavbrutet.
130 747 077 sidor sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50