När var hela Gotland kristnat

Vi jobbar ännu med denna text...

När kristendomen kom till Gotland vet vi inte, och inte heller när den första kyrkan byggdes. Men vi borde rimligen kunna ge ett svar på när hela Gotland var kristnat eller, för att uttrycka det mera korrekt, när blev kristendomen Gotlands officiella statsreligion.

Även Gotlands kristnande berörs i Gutasagan, som säger att Gotland var kristnat i sin helhet redan före år 1029 eller 1030.

Läsövning från Gutasagan:
"þaut gutar hainir waru. þau silgdu þair miþ caupmanna scap innan all land baþi cristin oc haiþin. þa saghu caupmenn cristna siþi j cristnum landum þa litu sumir sic þar cristna Oc fyrþu til gutlanz prestj..."

I ovanstående stycke av Gutasagan står mycket som har vållat den svenska forskningen huvudbry, ty där sägs att gutarna under sin hedna tid seglade med köpmannaskap till såväl kristna som hedniska länder varvid somliga lät kristna sig och förde med sig präster hem. Gutasagan påstår alltså att somliga gutar blev kristna utomlands och drog med sig präster hem, vilket inte alls stämmer med det som enligt Yrwing i Gotlands Medeltid är vedertaget av den svenska forskningen, dvs att Olof den Helige med våld kristnade Gotland år 1029 eller 1030.

Gutasagan berättar sen om att några stormän lät kristna sig och byggde den första kyrkan på Gotland, varefter flera kyrkor började uppföras.

Läsövning:
”Siþan gutar sagu crisna manna siþi þa lydu þair guz buþi oc leþra manna kennu tocu þa almennilica wiþr cristindomj miþ sielfs wilia sinum vtan þuang so et engin þuang þaim til cristnur”

Ovanstående stycke säger att efter gutarna hade sett kristna män så lydde de Guds bud och tog allmänt och frivilligt (miþ sielfs wilia) kristendomen, att ingen tvingade dem till detta. Det där är ännu värre, eftersom det förutsätter att det långt före något liknande i Sverige fanns ett forum på Gotland som kunde anta kristendomen allmänt, och dessutom påstås att gutarna hade blivit kristna frivilligt. Rysansvärt.

Den svenska forskningen har i stället bitit sig fast i följande stycke av Gutasagan, som av någon anledning till skillnad från ovanstående betraktas som sann:

”Eptir þet siþan quam helgi olauir kunungr flyandi af nerweigi miþ schipum oc legþis j hamn. þa sum callar acrgarn þar la helgi olaujr lengi. þa for ormica af hainaim oc flairj rikir menn till hanns miþ giefum sium þann ormica gaf hanum tolf weþru miþ andrum clenatum þa gar helghi olauir kunungr hanum atr agin tua bulla oc aina braiþyxi. þa tok ormica wiþr cristindomj eptir helga olafs kennjdomi Oc gierþi sir byna hus j sama steþ sum nu standr acrgarna kirchia þeþan for helghi olauir til ierzlafs j hulmgarþj”

Efter det att gutarna var kristna och man hade börjat bygga kyrkor runt om på ön, säger Gutasagan att Olof den helige kom flyende från Norge. Han kom med flera skepp och lade till länge i den hamn som kallas acrgarn (S:t Olofsholm). Just det där att Olof låg där länge betyder enligt den svenska forskningen att han nog med våld kristnade Gotland och att Gutasagans författare nog har velat dölja detta faktum med att trankilt säga att ”þar la helgi olaujr lengi”.

Stycket säger emellertid att Ormica från Hejnum och flera rika män utbytte vängåvor med Olof den Helige samt att Ormica antog kristendomen efter Olofs lära, varefter Ormica lät bygga ett bönehus på S:t Olofsholm (det brukar sägas att det var Olof den Helige som byggde det där böneshuset, men det går i vart fall inte att utläsa från Gutasagan). Därefter for Olof den helige till sin frände Jaroslav i Holmgård (Novgorod).

/text och foto Bernt Enderborg