Staten Gotland

Vi arbetar på denna sida...

Gotlands statsrättsliga ställning intresserar fortfarande ehuru anledningen till detta är svårfångad, ty de flesta är överens om att ön i stort sett har styrt sig själv som republik till 1361 varför frågan egentligen inte alls borde vara intressant. Gutarna på Gotland hade egen lag, de hade sitt eget Allting och slog eget mynt i flera hundra år.

Vem som faktiskt bestämde

Är man praktiskt lagd och vill veta vem som faktiskt styrde Gotland så kan man kika på sidan om Gotlands organisation. Den här sidan handlar emellertid om den övergripande frågan varför vi skall börja med att citera ett stycke från tilläggen till Gutalagen:

Det är ock överenskommet, att det är lag, som här är skrivet. Detta skola alla män hålla. Om några händelser kunna uppkomma, som ej finnas häri, då skola de avgöras genom domarenas tal. Och de skola svärja, att det är rätt gutarnas lag. Och sedan skall det skrivas här.

Det framgår alltså med all önskvärd tydlighet av Gutalagen att gutarna bestämde över sig själva. Betydelsen av att Gotland sägs ha tillhört den ena eller det andra landet fram till 1300-talet saknar praktisk betydelse. Det var gutarna som stiftade lag - och dömde efter denna, se Rättstaten Gotland - de bestämde själva sitt styrelseskick (regeringsform, se Statsskick på Gotland) och hade egna styrelsemän.

Det framgår med all önskvärd tydlighet att Gotland var en republik av ovanstående citat från Gutalagen. Gotland var en republik till 1361 då massmördaren Atterdag intog landet, trots att de tidigare enligt Gutasagan hade gått under svia konung (mera om detta längre fram nu skall bara nämnas att sviakungen bara fick framföra något på Gotland om gutarna gick med på detta, se Slutet brev (kungen var alltså inte ens i närheten av att kunna utfärda påbud eller införa lagar på Gotland).

Också i dag avgörs vad som är ett land utifrån vem som faktiskt bestämmer.

Ett märkligt påstående

Här skall vi "såga" ett påstående som man ofta ser i litteratur om Gotland, ett påstående av Wessén i en skriftserie om landskapslagar: "Holmbäck, Åke och Wessén, Elias. 1979 (1933). Svenska landskapslagar tolkade och förklarade för nutidens svenskar. 4:e serien. Skånelagen och Gutalagen. Stockholm".

Wessén säger bl a att Gutasagan är "en i historiskt avseende rätt tillförlitlig källa", och så förefaller det, allra helst som gutarna på 1400-talet säger att skriften är en krönika (att kalla det hela för Gutasagan kan förleda en smula och är sena tiders barn namn på det hela).


Bildsten från Stenkyrka, 7-800-tal.

Wessén säger också att Gutasagan har en stark tendens att "framhålla gutarnas självständighet och oberoende" - och det är märkligt. Problemet är, som jag fattar det, att Gutasagan säger att gutarna frivilligt gick under svia konung, de antog frivilligt kristendomen och de valde själva vilken biskop de ville ha. Det är tydligen för mycket.

Och detta Wesséns uttalande upprepas och varieras i många, många skrifter, t ex senast i Gotländskt Arkiv 2013 där Stobaeus på sidan 21, högra spalten, lyckas få det till att: "Syftet med Gutasagan har varit att visa att gutarna i alla tider varit ett fritt och självständigt folk". Hur Stobaeus kan veta detta om gutarnas krönika överstiger rimligen mänskliga förståndsgåvor.

Eftersom det står i klartext att gutarna gick under svia konung, kristendomen och biskopen så förefaller det åtminstone mig tämligen svårt att hävda något om tendenser om självständighet och oberoende, och syften, ty på vilket sätt blev gutarna självständiga och oberoende genom att göra dessa tre saker? Skriv gärna som en kommentar nedan på vilket sätt gutarna blev mer självständiga och oberoende genom att gå under svia konung, kristendomen och biskopen.

Wessén utgår utan vidare från att Gotland var ett skyddsland under svearna, dvs att det militärt överlägsna sveariket skulle skydda Gotland och att det var därför som gutarna gick under svearna. Och om man tolkar Gutasagan på detta sätt förefaller det mig ännu underligare att tala om tendenser av självständighet och oberoende (det är emellertid svårt att tolka Gutasagan som att gutarna ville att svearna skulle skydda Gotland, se under rubrik Handelsavtalet en bit ner på sidan om Lokalpatriotism).

Är det själva sättet
Man kan fråga sig om det är själva det sätt som gutarna gjorde de tre ovannämnda saker, frivilligt, som gör att Wessén menar att Gutasagan har tendenser om självständighet och oberoende.

Gutalagen, som ovan sagts, talar om hur Gotland skall styras och vem som bestämmer. Om nu gutarna tvingades till "underkastelse" under svearna - många förefaller påstå detta - varför gällde Gutalagen på Gotland medeltiden igenom?

Vad gäller kristnandet av Gotland säger Gutasagan att gutarna antog kristendomen med fri vilja utan tvång, och det verkar som att det inte ifrågasätts längre även om Strelow 1633 åtminstone delvis påstod något annat. Och att gutarna själva valde biskop ifrågasätts inte heller längre, utan det gick till på detta sätt.

Ett annat land

Storslagna danskar och svenskar har under tidernas lopp hävdat olika meningar och också i dag lärs det ut i svenska skolor att Gotland alltid har varit svenskt. Nu för tiden finns det emellertid forskare som inte är storsvenskar eller dito danskar och då ställer sig saken annorlunda. Det mesta verkar hänga samman med hur man ser på Gutasagan och hur man tolkar den; den är sann och falsk efter behag och tolkas vanligen utifrån färdiga åsikter.

En rolig tanke som Erik Nylén framför i Arkeologi på Gotland (ISBN 91-7400-084-5), s 12 är följande: "Till början av 1600-talet består på papperet denna urgamla republik men upphävs då av ett ur gotländsk synpunkt helt olagligt, danskt dekret. I dagens förvirrade världspolitiska läge med de märkligaste nationalitetssträvanden borde Gotland kanske vara ett av de få områden som rent juridiskt skulle kunna hävda rätten till självständighet".

Såvitt jag begriper så var alltså Gotland ett eget land, åtminstone till 1361.

/text och foto Bernt Enderborg