Stenkumla utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
StenkumlaAlla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.Från hamnen / flygplatsen FöretagFöretag i StenkumlaSockenlänkarGotlands största portalAnsarve gård Fornfynd Stenkumla Kyrkans kontaktuppgifter Martille gård Stenkumla avrättningsplats Stenkumla pastorat Stenkumla socken AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet Fler guiderAlla andra socknarFöretagsguider Gamla systemet |
Vad kallas hela jorden på gutniska"Kringla heimsins" börjar den isländska Ynglinga saga och berättar vidare att den är mycket vågskuren, se mer här. Kringla heimsins översätts väl oftast till hela jorden, jordskivan eller liknande fast man gott lite så här amatöristiskt kan undra om det inte egentligen betyder hemtrakterna.
Nåt gutniskt ord "haimkringlu" har förstås aldrig avhörts, och ord som "jårdi" eller "jordn" kan väl betyda såväl materialet åkrar består av som marken och varför inte också hela jordklotet. Från Gutasagans "huert þriþia þiauþ", vart tredje hushåll, kan det kanske översättas, vet vi att folk kallades þiauþ, eller thiauth om du hellre vill stava det så. "airthai" eller "airþai" är ett gammalt ord som betyder jorden, varenda gute förstår nog i detta sammanhang att det betyder jorden, vilket förmodligen också gäller alla tyskar och engelsktalande. Jag skall ännu inte berätta varifrån detta ord kommer utan i stället tala om att gård heter "gard" på gutniska, som "hulmgarþi" för Holmgård (egentligen står det Holmgården) i Gutasagan. Sätter vi samman folk och gård på gutniska så får vi þiauþgard, eller thiauthgard om du föredrar den stavningen, och det betyder sålunda folkgården. Skulle vi konstruera ett ord som betyder alla folks gård, dvs jorden, så får det väl bli ungefär "thiudangardi", eller þiudangardi. Du har säkert sett att jag varierar lite mellan bokstäverna a och u i orden ovan. Vad det beror på skall jag säga strax, men först att själva ordet "thiudangardi" kommer från bönen Fader vår och till svenska översätts med riket - ty riket är ditt osv. Jag antar att man vanligen förstår himmelriket med "riket" i bönen, eller nåt annat himmelskt, men så kan man inte översätta thiudangardi, som kanhända kan sägas betyda folkhemmet. Gutar bor alltså likt alla andra människor på "þiudangardi". Ordet kommer från Silverbibeln, Codex Argenteus, som nedtecknades på gotiska på 500-talet. Och det är i gotiskan man använder bokstaven u i ordet "þiud" medan gutarna använde a i "þiauþ" på 1200-talet för samma ord. I förbigåendeDen som tar vägen mellan Västergarn och Sanda får strax syn på en skylt där det står "Tjutet", om jag minns rätt. Jag tror inte att några större utgrävningar har ägt rum på platsen men för den som undrar var folk bodde när Paviken var en stor hamn är det väl ganska enkelt att förstå när man läser den nutida och felstavade vägskylten.Tycker du att det här med "thiudangardi" var väl ändå att ta i? Men det finns faktiskt mer historia på Gotland än vad man någonsin kan ana, som t ex "första uttrycket icke endast för Nordens utan för hela den germanska kulturens självständighet och kraft", se här. /text och foto Bernt Enderborg |
|
||
131 253 274 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50 |