Sjonhemskorset utflyktsguide


A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Sjonhemskorset

Från hamnen / flygplatsen

Företag

Företag i närheten

Aktiviteter

Aktiviteter karta
Aktiviteter databas
Dagens evenemang



Nyheter

Radio Gotland
Aftonbladet
Dagens Nyheter
Expressen
Svenska Dagbladet


Fler guider

Alla andra socknar
Företagsguider
"Kringla heimsins" börjar den isländska Ynglinga saga och berättar vidare att den är mycket vågskuren, se mer här. Kringla heimsins översätts väl oftast till hela jorden, jordskivan eller liknande fast man gott lite så här amatöristiskt kan undra om det inte egentligen betyder hemtrakterna.

Nåt gutniskt ord "haimkringlu" har förstås aldrig avhörts, och ord som "jårdi" eller "jordn" kan väl betyda såväl materialet åkrar består av som marken och varför inte också hela jordklotet. Från Gutasagans "huert þriþia þiauþ", vart tredje hushåll, kan det kanske översättas, vet vi att folk kallades þiauþ, eller thiauth om du hellre vill stava det så.

"airthai" eller "airþai" är ett gammalt ord som betyder jorden, varenda gute förstår nog i detta sammanhang att det betyder jorden, vilket förmodligen också gäller alla tyskar och engelsktalande. Jag skall ännu inte berätta varifrån detta ord kommer utan i stället tala om att gård heter "gard" på gutniska, som "hulmgarþi" för Holmgård (egentligen står det Holmgården) i Gutasagan.

Sätter vi samman folk och gård på gutniska så får vi þiauþgard, eller thiauthgard om du föredrar den stavningen, och det betyder sålunda folkgården. Skulle vi konstruera ett ord som betyder alla folks gård, dvs jorden, så får det väl bli ungefär "thiudangardi", eller þiudangardi.

Du har säkert sett att jag varierar lite mellan bokstäverna a och u i orden ovan. Vad det beror på skall jag säga strax, men först att själva ordet "thiudangardi" kommer från bönen Fader vår och till svenska översätts med riket - ty riket är ditt osv. Jag antar att man vanligen förstår himmelriket med "riket" i bönen, eller nåt annat himmelskt, men så kan man inte översätta thiudangardi, som kanhända kan sägas betyda folkhemmet.

Gutar bor alltså likt alla andra människor på "þiudangardi". Ordet kommer från Silverbibeln, Codex Argenteus, som nedtecknades på gotiska på 500-talet. Och det är i gotiskan man använder bokstaven u i ordet "þiud" medan gutarna använde a i "þiauþ" på 1200-talet för samma ord.

I förbigående

Den som tar vägen mellan Västergarn och Sanda får strax syn på en skylt där det står "Tjutet", om jag minns rätt. Jag tror inte att några större utgrävningar har ägt rum på platsen men för den som undrar var folk bodde när Paviken var en stor hamn är det väl ganska enkelt att förstå när man läser den nutida och felstavade vägskylten.

Tycker du att det här med "thiudangardi" var väl ändå att ta i? Men det finns faktiskt mer historia på Gotland än vad man någonsin kan ana, som t ex "första uttrycket icke endast för Nordens utan för hela den germanska kulturens självständighet och kraft", se här.

/text och foto Bernt Enderborg

Utflykt

Badplatser
Fiskelägen
Fornborgar
Gravfält
Hamnar
Insjöar
Kyrkor
Kämpgravar
Medeltida hus
Museer
Naturres.
Platser
Raukfält
Stenrösen
Skeppssättn.
Ängar
Öar

Ställen

Sjonhem
Fårö
Visby

Annat

Artiklar
Artister
Bildstenar
Fauna
Flora
Geologi
Historia
Maträtter
Mytologi
Målningar
Runor
Sagor
Skulptur
Slipskåror
Årtalshistoria


Sök med ett ord

Visby placera märke

Väg högerklick
Sök gata i Visby


Gotlandsguiden

Behöver du en guide till bussen eller gruppen?

- Kontakta Annika Lindh.

Gotland på mobilen

Nu kan du nå alla utflyktsmål också på en sida som anpassats till mobilsurf, se

www.guteinfo.com/mobil/

Vi utvecklar och förbättrar denna sida oavbrutet.
131 606 557 sidor sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50