Sjonhemskorset utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
SjonhemskorsetFrån hamnen / flygplatsenFöretagFöretag i närhetenAktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet Fler guiderAlla andra socknarFöretagsguider |
Gustav Vasas brev 1526I januari 1526 skrev Gustav Vasa ett brev till menige riket efter att ha varit i Vadstena för ett möte och samtal med riikitz raadt. Gustav Vasa säger bl a ”forhandtledhe wij om the swore gell riikit wthij kommith ær j tyske stædherne för then wndsethningh skul som the haffua giorth riichena medh skiip bysszor och werijor och teslikes meedh penninghar ther folket meed löntthes tha wij toghom oss före ath driffua konungh wth Cristien…”
Om du inte är van att läsa 1500-talstext så står det att man förhandlade om den svåra skuld som riket hade till de tyska städerna för den undsättning som de har gjort riket med skepp, byssor och värjor och desslikes med pengar för att löna folket då vi tog oss för att driva ut kung Kristian. Han ville förstås höja skatterna, men han nämner också att alltsammans är kung Kristians fel och att tyskarna säkert inte skulle komma med salt, humle och kläde om inte skulden snart betalades. Gustav Vasa hade alltså skuldsatt Sverige nåt gräsligt för att erövra makten (driva ut Kristan II) men han riskerade än så länge inte Hansans monopol på handeln ty då skulle de bojkotta Sverige. Gustav Vasa säger att han är överens med Rikets råd om att denna vinter skall hälften av allt kyrkotioende användas för att betala skulden, som ju hade uppkommit då Gustav Vasa med tysk hjälp intog Sverige. Han säger till meniga riket att när de redeliga förstår varför detta sker, så hoppas han att de därmed är tiilfriidtz samt att hälften av kyrkotiondet saknar de minst. Sen drar han till med i samma mening att menige riket redan är betungade med den hjälp som blivit pålagt dem för hans krönings skull, ”Huilken wij weel wettha edher vilie wara att honn icke lengher fordröghis I huad motte wij kwnne wetha och rama alles edhers bestha goda gangen och longliga bestondt giöre wij altiid gerna”. Nu var Gotland i och för sig ingen del av menige riket i Sverige. Men jag tror att det är få som vet vem Gustav Vasa var – han skulle lätt platsa i vilket parlament som helst - genom den odrägliga smörja som proppas in i skallen på varenda svensk skolunge. Han lyckas förhandla fram, förmodligen under vapenhot, att staten skall ha hälften av kyrkotiondet följande vinter och avslutar brevet med att påstå att de redan var betungade med bördor men eftersom han vet att de ville att hans kröning inte skulle fördröjas, och så tillägger han: I vad måtto vi kunna veta och rama (åstadkomma) alla Eders bästa goda gång och långliga bestånd så vill vi alltid göra det. Hälften av kyrktiondet var förmodligen ingen liten slant. Men att Gustav Vasa stod i spetsen för något folkligt uppror får du tro på själv, jag gör det inte. Bilden ovan är från 1900-talets början och återfinns i Dalhem kyrka. /text och foto Bernt Enderborg |
|
||
131 580 295 sidor sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50 |