Silte utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
SilteAlla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.Från hamnen / flygplatsen FöretagFöretag i SilteSockenlänkarGotlands största portalFornfynd Silte Kyrkans kontaktuppgifter Theresa Andersson AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet Fler guiderAlla andra socknarFöretagsguider Gamla systemet |
Fornborgen vid Tings backeKräklingbo socken hyser inte enbart Nordens största fornborg, Tors borg, utan det finns fler, bl a denna som är 100 meter i diameter och i det närmaste cirkelrund; mot öst ligger en terass om 20x10 meter. Det är vad som finns kvar av muren och vallgraven mot nordväst på bilden, och du ser två vallar och två vallgravar - borgen låg en gång i kanten av vad som i dag kallas Nygårdsmyr.
Bilden visar en del av den norra muren, borgen är delvis förstörd av en väg. Inuti fornborgen ligger det lite stenbumlingar och kanske också en husgrund. Tings är ett gårdsnamn i Kräklingbo socken, hur gammalt namnet är vet jag inte, men i dag heter fastigheten Nygårds ehuru fornborgen ligger alldeles nedanför vad folk i trakterna kallar Tings lammbacke. Själva gården Tings ligger 1,5 km sydväst från borgen, och som framgår av sidan om Gotlands organisation så var Kräklinge ting ett av 20 på Gotland varför det väl hölls ting på denna gård. På lammbacken (lamm betyder förresten får) ligger också ett antal husgrunder, tio syns än i dag, och det är resterna av två gårdar, förmodligen från tidiga järnåldern, århundradena kring Kristi födelse. Spekulativare tankarBilden ovan kommer från en karta över fornlämningar i Kräklingbo, fornborgen är en gulare plupp mitt i bilden. Om någon till äventyrs skulle tycka att det är värst vad vi tjatar om fornlämningar på Guteinfo så försöker jag med bilden ovan tala om att det är väldigt, väldigt lite vi visar - från bilden ovan är det bara tre, fyra saker vi har skrivit om (men vi kommer förmodligen att lägga till sidor om husgrunderna på Lammbacken, Kräklings fornborg, Ryssgraven och gravfälten vid Rågåkra). Det är alltså inte helt på måfå som vi lägger ut information om fornlämningar utan det ingår i ett försök att förstå och beskriva Gotland i forna tider, och varför man har hittat så överväldigande mängder skatter från järnåldern, t ex omkring 80% av romerska silverslantar i Sverige några hundra år efter Kristus och samma procent av de arabiska silverskatterna från vikingatiden. VattenvägarVi har funderat om Vattenvägarna på Gotland (sidan berör bara Gothemsån och Sudertingsån). Och det är intressant, men finns det möjliga vattenvägar också till fornborgen vid Tings backe?Vi har tidigare t ex skrivit om Bendesborg, som ligger i Etelhem socken och har kontakt med en i nutid fortfarande stor å, Närsån, som tar sin ände i Amynde (ordet betyder åmynning) i När på sydöstra Gotland, och Hallegårda fornborg som har kontakt med Gothemsån. Det förefaller som att två användningsområden för fornborgar från den är tiden är 1), spaning över havet, se t ex den makalösa Herrgårdsklint, och 2), något som har att göra med vattenvägarna, t ex fornborgen i Hörsne. Och än i dag finns det två bäckar som förbinder Nygårdsmyr, som fornborgen ligger i kanten av, med havet: Skarnviken i Anga, där Koggrund ligger, och en annan via Österby myr och Smiss myr som rinner ut strax vid Histilles. Inåt land är Nygårdsmyr via vatten förbunden med myren i Ala (jag vet inte om hela myren har något namn, den nutida vägen går tvärs över den) och vattendraget fortsätter på andra sidan vägen förbi fornborgen i Gyle upp i skogen mot Ganthem där det passerar fornborgen vid Tomase. - Är detta bara tillfälligheter, att en del fornborgar ligger vid vattenvägarna? Under vattenrikare tider - Gotland är i stort sett utdikat - borde man med ett mindre flytetyg med flat botten, Gutalagen kallar sådana för Myndrickor (mynningsdrickare, se om Vård av skepp), kunnat ta sig till havet. Och lägg märke till att Gutalagen säger att om du hittade en Myndricka utan vård vid stranden så räckte det att du ropade tre gånger och ifall ägaren inte hörde detta så var båten din egendom, du ägde alltså myndrickan som din. Detta bör väl rimligen tyda på att en myndricka inte var särskilt värdefull, en flotte eller så. Eller var det med släde på vattendragens is, nerförsbacke till havet, som de fraktade varorna till försäljning i främmande land, t ex till Koggrund? Sen for de vida, som folk från Ardre i Widfärdsvik eller som mina påhittade vikingar i Soluppgången vid Natudd. /text och foto Bernt Enderborg |
|
||
131 238 262 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50 |