Kräklingbo kyrka

Byggnaden

Kyrkan som är byggd av kalksten har tre rumsenheter men inget torn: kor med korutsprång rest från kärnkyrka från 1211, långhus och sakristia från 1300-talet. Takryttaren är sannolikt från 1700-talet, senare ombyggd, kalkmålningar från 1200- och 1300-talen, triumfkrucifix 1200-talet, korbänkarna vid norra muren 1300-talet, altarskåp 1500-tal, predikstol och dopfunt 1600-tal.

Linné

Vi kan väl också i förbigående nämna att Linné var här 1741, besåg kyrkan och änget (tvärs över vägen) och vilade sig. Han fångade en orm, en Gotlandssnok, han säger att den var: "svart med vita fläckar på sidorna av buken, vilka fläckar voro på sidorne av de fjäll, som täckte magen. Hakan var vit, kring öronen gul. Tinningarna vita med svarta tvärlinjer. Fjällen på ryggen hade en upphöjd linea. Hela undra sidan glansade mot solen. Tänderna voro små. Var han alltså utav snoksläktet."

Gravsten av intresse

På baksidan av kyrkan, österut, står denna sten. Det står något om att Gvrpa och 1722, så det är väl någon från den gården som har hängt sockorna på tork detta anno.

Gurpa är ett annorlunda namn, men man kanske skall nämna att de i Kräklingbo säger Surbi där andra gutar kanske säger Säudaböi och svenskar Suderby, fast de borde nog säga Söderby. Informationsskylten om socknen nämner t ex Surbi-Lasse (Suderbys Lasse), som anno 1717 sköt en ryss då de hade intagit Gotland i åtta dagar. Ifrågavarande ryss var på väg till just Surbi i något ärende, varvid Lasse tog honom av daga. Ryssen återfinns numera i något som kallas för ryssgraven.



Över den lilla portalen på södersidan ser man att de har målat med rött och gult omkring Jesus där han står med en kvast eller en sädeskärve eller nåt sånt, rensar agnar kanske. Det är inte ofta man ser att också portarna utanpå kyrkan har målats. Det finns två figurer till på porten, som kan vara svåra att se vad de föreställer men det är änglar med rökelsekaret i högsta sving.

Triumfkrucifix

Triumfen i krucifixet består i att den hänger i kyrkans triumfbågen, annars är det ett väldigt vackert krucifix från 1200-talet med symboler för evangelisterna i "hörnen". Längst upp har vi Matteus, änglamänniskan, till vänster Lukas i form av en tjur, till höger Marcus som symboliseras av ett lejon och längst ner Johannes, örnen.

Det är ovanlig placering av evangelisterna, de brukar annars vara Johannes i toppen, Markus till vänster, Lukas till höger och Matteus längst ner. Notera också att Jesus är krönt, vilket väl måste betyda att han är tillkommen sitt rike; måhända därför han ser bekymrat på mig.

Dopfunt

Dopfunten i Kräklingbo kyrka är från 1600-talet, vilket väl får sägas vara lite ovanligt, oftast är de från på 1100-, 1200- eller 1300-talen.

Korbänkarna

Korbänkarna är från 1300-talet står det i kyrknyckeln, 700 år gamla bänkar alltså, obekväma, men kanhända finns något skäl till att de ser ut som de gör.

Kalkmålningar

Kalkmålningar från 1200- och 1300-talet, fast det inte riktigt ser ut så. Det ser mera ut som en passionsfris från 1400-talet, fast alldeles före frisen så återfinns målningar som ser annorlunda ut och nog är äldre.

Altarskåp

Jag personligen tycker inte om altarskåpen, som oftast hindrar ljuset att falla in naturligt, och predikstolarna, som bara är maktsymboler - de känns felplacerade allihop, ehuru många trots detta är stor och vacker konst; de kommer allihop från tiderna efter reformationen då folk skulle undervisas i stället för att mässan sjöngs. I förbigående skall nämnas att det oftast finns vad man kunde kalla "sweet spots" i kyrkorna där den som mässade eller sjöng kunde göra detta med relativt låg röst men trots detta så hördes det i hela kyrkan, se ljudkrukor; vi har bara nuddat vid detta ämne och blir Guteinfo inte utkonkurrerat av företagsfientliga Gotlands kommun så kommer småningom mera information om akustiken i kyrkorna.



Vi skall visa en bild från altarskåpet i alla fall (när skåpen öppnades har jag inte fått klarhet i men eftersom det finns ett par målade bilder på baksidan av skåpet måste de i alla fall ha varit stängda emellanåt). Bilden ovan visar S:t Bartolomeus som sägs ha avlivats genom att bli levande flådd; det är sitt eget skinn som har har hängande över armen, se också Rone kyrka. För övrigt kan uppmärksammas att det finns två figurer som står på en drake, den till vänster är S:t Göran (som också sitter som relief på en av portarna) och den till höger torde vara S:t Olof, se Olof den helige.

Katarina

En målning som kanhända bör uppmärksammas mera på altartavlas baksida är den av S:ta Katarina i Kräklingbo. Om jag minns rätt så finns vittnesmål från fordom att bönderna i trakten var mån om henne.

Vidare kan nämnas att på norrsidan av kyrkans utsida står ett par intressanta gravstenar från 1500-talet, varav den ena nog är en återanvänd bildsten från vikingatiden, se bildstenar.

Kastalen i Kräklingbo

Alldeles väster om kyrkan, södersidan, på kyrkogården finns ännu någon murrest kvar av kastalen som är intressant för att vi vet en del om denna kastal, t ex att den var prästbostad. Vill du se en kastal i full blom så ligger den i Gammelgarn ganska nära; närliggande ruiner av kastaler finns i Ala och Ardre.

/text och foto Bernt Enderborg