Rone utflyktsguide


A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Rone

Alla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.

Från hamnen / flygplatsen

Företag

Företag i Rone

Sockenlänkar

Gotlands största portal
Fornfynd Rone
Kyrkans kontaktuppgifter

Aktiviteter

Aktiviteter karta
Aktiviteter databas
Dagens evenemang

Bra att veta

Apotek
Bankomat
Bibliotek
Gymnastikhallar
Köpcentra
Lasarett
Polis
Rastplatser
Samhälle
Skola
Systembolag
Vårdcentraler

Nyheter

Radio Gotland
Aftonbladet
Dagens Nyheter
Expressen
Svenska Dagbladet


Fler guider

Alla andra socknar
Företagsguider
Gamla systemet


Sagotid

Åtminstone alla gutar känner till att en man vid namn Tjelvar var den förste som upptäckte Gotland; och för den som vill tro på detta så har vi en skeppssättning som vi kallar hans grav. Men det var hans son, Havde, som var den förste att tillsammans med sin Vitastjerna att bosätta sig på Gotland - Tjelvar dog väl mätt av år kantänka.

Havde och Vitastjerna fick tre söner, som småningom delade upp ön. Med delningen av Gotland börjar vi känna igen oss, ty Gutasagan säger att Gotland delades i tredingar: norra Gotland kallas "norþasta þriþiung", mellersta Gotland "miþal þriþiung" och södra Gotland kallas för "sunnersta". Och det där med tredingar är alla bekant än i dag. Södra Gotland kallar alla gutar för Sudret, vilket är en sammandragning av Sunnersta tredning (men vi säger sällan eller aldrig Nordret eller Midal treding).

Att dessa tredingar är från dimmornas sagoålder behöver inte vara sant, men åtminstone sen heden tid eftersom det följer av vad som sägs i Gutasagan om vad folk trodde på före alltingsbeslutet att kristendomen skulle vara statsreligion. Det finns en och annan som menar att tredingarna nog är kyrkans påhitt, de delar Gotland så också i dag, och att någon övergripande samhällsorganisation inte fanns på Gotland före medeltiden. Vi brukar rekommendera dem som tycker detta att promenera en kilometer på muren av Tors borg som är från 200-talet.

Hövdingadöme

De tre sönerna Guti, Graipr och Gunfiaun kan alltså sägas vara sagoålderns makthavare, som regerade i bästa samförstånd. Och statsskicket kan väl på sätt och vis sägas genom detta har varit ett slags hövdingadöme, valhövdingadöme, ty som alla germanska stammar så var det väl som Tacitus säger att hövdingarna tillförlänades makt efter sin duglighet (lite som i Platons Lagarna) och ingalunda efter vem far och farfar hade varit. Och eftersom alla män bestämde detta tillsammans så är det väl en primitiv form av demokrati.

Kungadöme

Om man menar att Beowulf var tvättäkta gute så vill jag minnas av kvädet att det fanns kungar på Gotland.

Republiken

Prof. Erik Nylén säger att då Gotland framträdde i historiens ljus så är det fråga om "fast organiserad, demokratisk bonderepublik med stora intressen i handel och sjöfart". Och det gör han därför att det står i Gutalagen, som man räknar med att den skrevs omkring 1220 men vi vet förstås inte hur långt tillbaka i tiden alla bestämmelser sträcker sig, somt kan gott vara vikingatida eller till och med ännu äldre. Det här gör förstås Gotland till Nordens äldsta demokrati, alldeles som Tore Gannholm påpekar i sin bok Östersjöns pärla.

Gutalagen

Precis som i artikeln om Rättsstaten Gotland återfinns grunderna för Republiken i Gutalagen.

"þet ir oc semp sic et þet iru lag sum hier ir scrifat i. þet sculu allir menn halda. þa en nequarar at byrþir cunnu þar uerþa sum ai hittas hier j, þa sculu þar slitas miþ domera talj oc þet sueria et þet sein ret guta lag oc siþan scrifas hier j."

Jag har modifierat interpunktionen i texten, som alltså åtminstone är från 1200-talet, men i sak sägs att det är överenskommet (semp sic) att vad som är skrivet i Gutalagen (hier ir scrifat i) är rätt Guta lag och att det skall alla män hålla.

Av bestämmelsen framgår alltså att Gutalagen är en rättsordning som upprätthölls av alla män (allir menn). Och det enda sättet att uppnå något sådant, i ett ättesamhälle, är att alla män på något sätt känner sig förpliktade att göra just jämt detta, och så kan det i stort sett bara förhålla sig om Gutalagen har ett demokratiskt tillkomstsätt.

Grunden för påståendet om det demokratiska tillkomstsättet är att det sägs i paragrafen att om det uppstår nåt som inte återfinns i lagen, så skall det avgöras genom domarnas antal, dvs genom någon sorts majoritetsomröstning. För att inte krångla till det påstår jag utan vidare att ett sådant förfaringssätt - att ändra eller göra tillägg i en allmän lag - bara är möjligt om den redan har en demokratisk grund.

Republikens ålder
Hur gammal denna gutniska demokrati är råder det lindrigt sagt delade meningar om. Den kan gott vara lika gammal som de grekiska stadsstaterna men det finns också folk som säger att den nog är medeltida (med tanke på att hela Gotland innefattades). Om Beowulf var gute så har det funnits kungar på Gotland, men det är i så fall bara en titel som lika gärna kunde ha varit president. Det finns förstås ingen som kan uttala sig med närmare bestämdhet om detta, men i mannaminne och hävderna finns ingenting som någonsin talar om någon "envålds, allom härskande" kung, despot eller tyrann eller så.

Också när denna republik upphörde råder det delade meningar om. Det beror främst på vilken makt man tror att de nymornade nationalstaterna hade under medeltidens slut. Om vi drar till det värsta vi kan, så kan vi påstå att den gutniska republiken, demokratin, hade en ålder av närmare 2.000 år innan den motades bort av maktgalna kungar, som alltså först dåvidlag hade fått tag i kanoner att plundra och mörda så mycket de orkade.

Några tankar

Under tidernas lopp så har, och är, en stor fråga varit vad som egentligen gör att en lag är en lag och varför just detta skall anses som en lag allom till efterrättelse. Om du tar och tänker på t ex deklarationen om de mänskliga rättigheterna så är det ju inte världsomfattande lag, och det är många som inte bryr sig om den, och vad har den egentligen för grund? Vi kan ju inte gärna påstå att "alla" har kommit överens om de mänskliga rättigheterna, och uttryck som i första artikeln - "Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter" - egentliga bara är trevliga påståenden. Och ifall du tar och tänker vidare så inser du snart att deklarationen, som tillkom 1948, deklarerades under det århundrade som hitintills i historien varit det mest barbariska och blodiga som någonsin inträffat och att det delvis styrdes av de män och kvinnor som stiftade deklarationen.

Gutalagen innehåller inget sånt - FN:s deklaration är delvis vad som kallas naturrätt, dvs att det på något sätt ligger i naturen, eller är naturligt, att folk har grundläggande mänskliga rättigheter. Grunden för Gutalagen är demokrati, dvs ändringar och tillägg görs enligt demokratiska majoritetsbeslut på visst sätt. Därmed försvinner också frågor om vad gällande rätt är för nåt (delvis i alla fall) och vilken grund lagen har, dvs varför den bör efterlevas (det finns hela bibliotek om sådana frågor).

Om vi radikalt förkortat skriver att lagar har av olika folk i olika tider, för att vara gällande, sagts ha sin grund i naturen, Gud eller en kung, dvs anser man att naturen, Gud eller kungen har stiftat en lag så är man skyldig att efterfölja den. Så icke på Gotland, åtminstone inte allt!

Kanske är detta en av anledningarna till att Gotland är som det är, gästvänligt, trevligt och omtänksamt. Ty du är också en av alla män, och vi räknar in damer också, krångliga så har vi aldrig varit.

Varken monarki eller skyddsland

Den minnesgode drar sig antagligen till minnes att det i Gutasagan uttryckligen står att gutarna frivilligt gick under svea kung (So gingu gutar sielfs wiliandi vndir suia kunung), men eftersom det inte står ett knäpp i Gutalagen om att kungen stiftade lag, eller ens fick vara med då det stiftas lag, så kan man inte påstå att Gotland var en monarki.

Och vad gäller att Gotland skulle ha varit ett skyddsland under de mäktiga svearna så är det helt enkelt inte sant. Du kan ha läst det på många ställen, även respektabla forskare skriver det, men det är bara trams i alla fall.

/text och foto Bernt Enderborg

Utflykt

Badplatser
Fiskelägen
Fornborgar
Gravfält
Hamnar
Insjöar
Kyrkor
Kämpgravar
Medeltida hus
Museer
Naturres.
Platser
Raukfält
Stenrösen
Skeppssättn.
Ängar
Öar

Ställen

Rone
Fårö
Visby

Annat

Artiklar
Artister
Bildstenar
Fauna
Flora
Geologi
Historia
Maträtter
Mytologi
Målningar
Runor
Sagor
Skulptur
Slipskåror
Årtalshistoria


Sök med ett ord

Visby placera märke

Väg högerklick
Sök gata i Visby


Gotlandsguiden

Behöver du en guide till bussen eller gruppen?

- Kontakta Annika Lindh.

Gotland på mobilen

Nu kan du nå alla utflyktsmål också på en sida som anpassats till mobilsurf, se

www.guteinfo.com/mobil/

Vi utvecklar och förbättrar denna sida oavbrutet.
131 636 584 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50